När hunden löper: allt om löptikar

Att tiken löper är något helt naturligt. Ändå blir hundägare oroade av tikens konstiga beteende, de är rädda för att få fläckar på den nya mattan och rädda för oönskad dräktighet. Här hittar du allt du behöver veta om din tiks “heta dagar” och hur du och din löptik klarar av löpet utan stress.

För många hundägare är det ett slags gatlopp när huden löper. De låser in sig hemma, undviker långa promenader i parken där många andra hanar “lurpassar” och drar i panik gamla lakan över sängar och möbler för att undvika fula fläckar. Möbler är faktiskt dyra och en oönskad dräktighet vill väl knappast någon hundägare drabbas av. Men du kan slappna av! Med några knep och tips klarar du utan problem av tiden då huden löper och du behöver inte vara rädd för oönskad tillökning. Men, som med så mycket annat gäller även här att ju bättre kunskap du har om löpet och förändringarna hos din tik som hänger samman med det, desto mindre stress kommer du att uppleva när hunden löper.

Vad du borde veta om perioden då hunden löper

Löpet – även kallad för brunst – betecknar den fruktsamma fasen (brunsttid) i tikarnas sexualcykel. Tikens kropp förändras, det utsöndras hormoner och beteendet påverkas. Denna naturliga process sker hos alla tikar som har blivit könsmogna.

Precis som hos oss människor kan inträdet i puberteten och början på den sexuella mognaden vara mycket olika för tikar. När huden löper för första gången är alltså väldigt olika från tik till tik. Avgörande för den första “mensen” är att tiken är fullvuxen och har nått sin fulla storlek. Medan mindre tikar löper för första gången redan när de är sex månader gamla, börjar storrasiga tikar löpa först vid två års ålder, eftersom de blir fullvuxna mycket senare. Även intervallerna mellan löpen varierar från hund till hund. Tikar av mindre raser kan löpa var fjärde månad. Hundar av urtypen, som till exempel basneji, thai ridgeback och även dingos, löper bara en gång per år.

Fyra faser när hunden löper

Trots att intervall och hur länge tiken löper kan variera mycket, följer tikarnas brunstfas samma mönster. Man delar in löpet i fyra faser.

Proöstrus (förbrunst)

Början på proöstrus kan vanligtvis bestämmas rätt så exakt. Den för nämligen med sig klart synliga förändringar hos tiken. Tikens vulva sväller och slidan utsöndrar ett blodigt sekret. Denna fas håller normalt på i nio dagar, men även här är variationer mellan 3 och 17 dagar inte ovanliga. Även mängden blodigt sekret är olika från hund till hund. Medan det knappt syns hos vissa löptikar, blöder andra tikar så mycket att ägarna oroar sig för röda fläckar på dynor och mattor. Ytterligare ett tecken på att förbrunsten har börjat är hanarnas ökade intresse av tiken och att de plötsligt knappt vill släppa henne. Även om tiken ännu inte är fruktbar, så utsöndrar den redan en mycket “förförisk” lukt. Men i denna fas reagerar hon oftast mycket snarstucket och avvisande på sina manliga beundrares närmanden. Hon skäller, drar sig undan och visar ibland tänderna när någon hane blir alltför närgången.

Östrus (brunst)

Under östrusfasen släpper tiken sitt avvisande beteende – hon blir plötsligt intresserad och positivt inställd till hanarnas närmanden. Det är ett tydligt tecken på att det börjar bli “farligt”. Nu är nämligen löptiken redo för betäckning och fruktbar. Om en hane närmar sig, står löptiken kvar och drar svansen åt sidan. Därför kallas denna fas – som också den pågår i nio dagar – för “höglöp”. Under höglöpet sker flera ägglossningar. Vulvans svullnad minskar något, slidans sekret blir något mer vattnig och ibland lite mer slemaktig. Om en parning sker under dessa dagar, är sannolikheten för en befruktning hög.

Metöstrus (efterbrunst)

Efter cirka nio dagars brunst börjar metöstrus-fasen, efterbrunsten. Symptomen på löpet, som den svullna vulvan och det vattniga sekretet, försvinner allteftersom. Några yttre tecken på att hunden löper går knappt att se längre, men i tikens inre orsakar hormonerna en hel del förändringar. Oavsett om det skedde en befruktning eller inte, producerar gulkropparna hormonet progesteron. Dessa främjar implantationen och tillväxten av embryot i livmodern. Först efter nio till tolv veckor bryts gulkropparna, som bildades på äggstockarna efter ägglossningen, ned igen. Samtidigt sjunker progesteronnivån och sätter fart på hormonet prolaktin. Denna prolaktinutsöndring stimulerar mjölkproduktionen, vilket hos vissa tikar leder till skendräktighet.

Anöstrus (vilofas)

Efter veckorna med starka hormonella förändringar återgår sexualhormonerna till en “normal nivå” igen. Progesteronet ligger kvar på en nivå och östrogennivån svänger endast lätt. Denna vilofas kallas för anöstrus. Den varar i flera veckor och upp till månader och slutar när proöstrus, nästa löp, startar. Under denna tid uppvisar tiken inga tecken på löp och är inte fruktbar.

Avvikelser första gången hunden löper

När tiken löper för första gången under sin pubertet, följer det oftast inte detta fasta schema än. När huden löper första gången blir det inte så sällan ett så kallat “tyst löp”, där det trots den hormonella omställningen under brunsten inte syns några yttre tecken som sekret. Då kan det hända att hundägaren inte ens fattar att tiken löper för första gången. Detta händer till exempel ofta hos raserna American staffordshire terrier, beagle, cocker spaniel och dvärgpinscher.

Även den så kallade split-östrus är inte ovanlig hos unga löptikar. Under proöstrus uppkommer först typiska tecken på att tiken löper, som sekret. Men den övergår sedan inte i brunstfasen när tiken är redo för parning, utan klingar först av helt och hållet. Först efter några dagar eller veckor visar löptiken tecken på förbrunst igen och som denna gång följs av en östrus.

När är löpet stört?

Om en vuxen tik inte löper, kan det bero på en störning på äggstocksfunktionen eller bero på andra sjukdomar, som till exempel en underfunktion av sköldkörteln eller en överfunktion av binjurarna. Då bör du för säkerhets skull låta en veterinär undersöka tiken. Samma sak gäller om hunden löper under en extremt lång tid, det vill säga att det blodiga sekretet eller betäckningsvilligheten varar längre än tre veckor, eller om tiken löper under en mycket kort tid, d.v.s. när proöstrus och östrus tillsammans varar mindre än tio dagar.

När kommer hundar in i klimakteriet?

I motsats till oss människor har hundar ingen menopaus. Därför har våra fyrfota vänner ingen övergångsålder där menstruationen uteblir. Tiken löper alltså hela livet. Men vissa tikar som är äldre än sju år löper bara en gång per år. Löpintervallerna kan bli längre med stigande ålder – men de försvinner inte.

Hur känner jag igen löptikens fruktbara dagar?

Den fruktbara tiden när löptiken är redo att betäckas varar som regel fem till sex dagar, men eftersom övergångarna mellan faserna är flytande är det inte alltid lätt att exakt bestämma de “heta dagarna”. Ett tecken är att blodets färg skiftar från mörkrött till ett ljust och vattnig sekret. Men inte heller det är en hundra procent säker fastställningsmetod, eftersom det finns löptikar som låter sig betäckas trots att blodet fortfarande är mörkrött. En annan sätt att bestämma brunstfasen är att testa den så kallade toleransreflexen. Under höglöpet låter tiken hanen göra som den vill, den lyfter svansen åt sidan och vulvan lyfts uppåt. Om man kliar tiken mellan vaginan och analöppningen går det att se om denna reflex finns – men inte heller det är ett entydigt tecken, för det finns löptikar som reagerar på denna reflex även utanför höglöpet.

Exakt information om de fruktbara dagarna kan du bara få av en veterinär som bestämmer tidpunkten för ägglossningen. När du en gång har fått veta hur många dagar efter förbrunsten den egentliga brunsten sätter igång, kommer även framtida löp att ske då. Det viktiga är att du upptäcker exakt när förbrunsten startade. För endast då kan du räkna dagarna till östrus.

Hur förhindrar jag en dräktighet?

Även om du inte kan bestämma din tiks brunstfas exakt på dagen, så det finns några tecken som tyder på när hon är i den heta fasen. Senast när blödningen blir vattnigare och din tik står kvar när en hane vill komma nära henne gäller det att vara försiktigt. Som regel har du då fortfarande tillräcklig med tid på dig att skilja hundarna åt. De flesta hanar attackerar inte löptikar direkt, utan startar med ett förspel. Men naturligtvis finns det djur som snabbt skrider till verket – och då gäller det att du ingriper i tid. Kommendera din tik att sätta sig (“sitt”) och ställ dig bakom henne. Håll hanen på avstånd och vänta tills ägaren kopplar och går iväg med den.

För att redan från början undvika sådana stressiga situationer, bör du tänka på några saker när tiken löper. Promenera helst när det inte är så många andra hundar ute, och undvik grönytor där det springer runt många (lösa) hundar. När din tik löper ska du endast koppla loss henne om den lyder perfekt och koppla den direkt när ni möter en annan hund. Försök även att avleda din tik under promenaderna genom att leka intensivt med den. Se också till att de kärlekskranka hanarna från grannskapet inte utan vidare kan springa in på din tomt. Håll dörrar och grindar låsta.

Behöver jag ett tikskydd?

Ett tikskydd är en slags hundblöja som du kan dra på din tik när den löper. Det är att rekommendera om din hundtjej blöder kraftigt under proöstrus och det inte går att undvika röda fläckar hemma i bostaden. Men se upp! Blöjan inte är ett kyskhetsbälte. Ett tikskydd kan inte förhindra en dräktighet.

Bör jag kastrera min tik?

För att undvika stressen när tiken löper, väljer många hundägare idag kastrering. Till skillnad från en sterilisering, där tiken visserligen inte kan skaffa valpar men fortfarande genomgår de hormonella förändringarna under sin cykel, förhindrar kastreringen att hunden löper helt och hållet.

Visst finns det antal fördelar som talar för detta medicinska ingrepp. För oftast blir tiken lugnare och blöder inte längre. Dessutom kan detta tydligt minska risken för vissa tumör- och cancersjukdomar, som till exempel livmodercancer.

Men det finns också en annan sida av medaljen. Kastrerade tikar drabbas oftare av övervikt och risken för urininkontinens ökar när de blir äldre. Hos raserna cocker spaniel och irisk setter har man upptäckt en förändrad pälsstruktur efter kastreringen som gör den tovigare och kräver mer vård. Innan du bestämmer dig för om din tik ska kastreras eller inte bör du väga för- och nackdelarna mot varandra. Innan du fattar ett beslut bör du även rådfråga din uppfödare eller en veterinär.