© cynoclub / stock.adobe.com
pomeranian puppy in front of white background
För allt du behöver för din Dvärgspets (Pomeranian) – Upptäck vårt sortiment av hundfoder och hundtillbehör!
Dessa små virvelvindar imponerar inte med storlek utan med vänlighet, självförtroende och energi. Det är inte konstigt att allt fler hundar av denna spetsras erövrar hjärtat och hemmet hos många hundälskare.
Namnet överensstämmer perfekt med utseendet: dvärgspetsen, med 18 till 22 cm skulderhöjd, ser verkligen ut som en spets i miniformat. Den väger maximalt 3,5 kg – den är alltså lättare än de flesta katter. Det är svårt att tro, för den täta, långa pälsen som står upp genom den tjocka underullen får den att se betydligt större ut. Pälsen kan vara vit, sandfärgad, svart, crémefärgad eller en blandning av alla. Kragen liknar en lejonman och ramar in det uppmärksamma ansiktet med de vakna ögonen och en rävliknande nos.
Dvärgspetsen är egentligen ingen egen hundras utan en miniatyrvariant av rasen tysk spets. Medan spetsen tillhör de mycket gamla raserna började uppfödningen av dvärgspetsar inte etablera sig förrän de senaste årtiondena. De första mindre spetsarna såg världens ljus för runt 200 år sedan i den tyska provinsen Pommern, vilket lade grunden för rasnamnet Pomeranian på engelska och Loulou de Poméranie på franska. Till en början koncentrerade sig Storbritannien på uppfödningen av mini-spetsarna, men sedan 70-talet har avelsarbetet i ursprungslandet Tyskland ökat. Uppfödningen av de söta ”pälsbollarna” ses dock inte helt utan kritik, eftersom de mindre spetsarna är mer mottagliga för vissa sjukdomar än deras robustare, större släktingar. Dvärgspetsar är fortfarande mest populära i USA och Storbritannien där de ofta kallas ”King of Toys. I deras officiella ursprungsland har de däremot en lite sämre ställning, även om allt fler hundälskare börjar intressera sig för den självsäkra dvärgrasen.
© bina01 / stock.adobe.com
Dvärgspetsen är liten men verkar inte veta om det själv. Den utstrålar vanligtvis ett enormt självförtroende och ibland arrogans – ofta också mot större hundar. Dvärgspetsen är vaksam men inte aggressiv. Den är vänlig mot både människor och djur. Det går utmärkt att ha flera dvärgspetsar i samma hushåll, men hunden är alltid sin ägare närmast som den helst av allt följer överallt. För det mesta är dvärgspetsen på gott humör och älskar att leka. Den är en bra vakthund som skäller ovanligt högljutt när främmande närmar sig reviret. Glädje visas också gärna genom skällande, likaså när den hälsar på folk, så det är en stor fördel om vare sig familjemedlemmar eller grannar i omgivningen är känsliga för ljud. Däremot har den mycket liten eller ingen jaktinstinkt alls.
Det är klokt att börja lära dvärgspetsen vara ensam några timmar så snart som möjligt. När den blir äldre kan det vara svårt att vänja den vid det, för dvärgspetsen är en ras som inte gärna är utan sällskap. Hunden ska så klart inte vara ensam mer än nödvändigt men det finns alltid tillfällen där din trogna vän inte kan följa med – till exempel vid läkarbesök, på restauranger eller till livsmedelsaffären. Denna ras behöver också vänjas vid andra husdjur och hundar. För att undvika att dvärgspetsen blir överdrivet självsäker är det viktigt att socialisera den tidigt. Besök gärna lekstunderna för valpar på en hundskola medan den är ung. Där kan den få mycket kontakt med andra hundar under kontrollerade former. För övrigt är pomeranian läraktig och förstår snabbt.
Läs också gärna vår artikel om valpuppfostran!
Dvärgspetsen är en liten ras och en fördel med dvärgspetsar är att det är enkelt att transportera och bära dem där det behövs, till exempel på tåg eller i rulltrappor. De är absolut inga soffpotatisar utan gillar långa promenader i lagomt tempo, men är vädret sämre nöjer den sig också med kortare rundor. Din dvärgspets älskar att lära sig nya tricks och njuter av beröm när den lyckas. Klickerträning uppskattar de flesta och det är roligt både för hund och hundägare. Lekar med boll och agilityträning, med hinder anpassade till den mindre kroppsstorleken, är andra omtyckta sysselsättningar. Prova och se vad som passar er två och testa gärna nya lekar och övningar emellanåt. Det är till och med möjligt att utbilda den glada dvärgspetsen till terapihund!
© chernikovatv / stock.adobe.com
Den slanka rasen ska inte bära runt på onödiga kilon. En dvärgspets behöver inte mycket mat, men fodret bör vara av bästa kvalitet. Var noga med att maten, oavsett om det är torrfoder eller våtfoder, innehåller stora mängder kött. Kött ska stå på första plats i innehållsdeklarationen. Undvik också foder med spannmål i. Du kan gärna ge den torr- och våtfoder omväxlande så kan hunden utnyttja fördelarna med båda. Våtfoder brukar de små energiknippena tycka bättre om och det innehåller också mer vätska och mindre kalorier, så hunden kan få mer mat i matskålen varje måltid. Får hunden torrfoder är det viktigt att den dricker ordentligt. Välj helst ett torrfoder för små raser eftersom dessa foderbitar är optimalt anpassade till små hundars käkar. Du kan utgå från tillverkarens rekommenderade mängder och justera dem för att anpassa måltiderna till din hunds kroppsbyggnad och kaloribehov. Unna hunden lugn och ro eller en tupplur efter maten så den kan smälta den. En vuxen dvärgspets behöver en till två måltider dagligen. Ge den inte för mycket godbitar – tänk på att 500 g mer på vågen hos en så liten hund motsvarar 10 procent av hundens totala vikt!
Extrema raser är tyvärr mottagligare för medfödda hälsoproblem och dvärgspetsen är inget undantag. Den är mindre robust än sina större släktingar och tenderar till missbildningar i knäskålarna, andningsproblem på grund av trakealkollaps samt hjärtsjukdomar. Det är viktigt att välja en uppfödare som lägger stor vikt vid hundarnas hälsa och utesluter djur med hälsoproblem ur aveln. En nästan fjäderlätt hund som bara väger runt 3 kg behöver inte mycket foder, men det verkar en del hundägare glömma. Övervikt bör undvikas till varje pris. De små pälsbollarna är känsliga för värme och behöver alltid en sval plats på sommaren. Ta de längre promenaderna de tider på dygnet när luften är lite svalare. Men trots dessa begränsningar kan dvärgspetsen bli upp till mellan 12 och 16 år.
Dvärgspetsens präktiga päls kräver regelbunden vård och måste borstas noggrant. Två gånger i veckan bör hundens kraftiga päls borstas igenom ordentligt, medhårs och mothårs. För ögonen och öronen finns speciella rengöringsprodukter. En del hundägare borstar hundens tänder regelbundet med en speciell tandborste och tandkräm för hundar. Vänjer du valpen vid den regelbundna tandvården kan du förebygga tandsten och dyr tandrengöring hos veterinären. Som alternativ – eller hellre som extra tillskott till tandborstningen – finns effektiva tandvårdande hundgodis eller tuggodis, speciellt utformade för små hundar.
© Mary Swift / stock.adobe.com
De tillgivna dvärgspetsarna vill helst följa med med matte eller husse överallt. De bör inte vara ensamma alltför länge. Det är en livlig ras men den kan få utlopp för sitt rörelsebehov genom lekar och bus och behöver inga kilometerlånga promenader. Därför passar den både äldre människor och heltidsarbetande som kan ta med hunden på jobbet. I familjer med barn behöver hunden en plats där den kan dra sig tillbaka och inte bli störd, för blir hunden pressad kan den visa detta genom att nafsa. Äldre barn som tar hänsyn till hundens lilla kroppsstorlek och kan ägna sig åt att träna nya tricks eller leka med hunden är lämpligare än små barn. Dvärgspetsen fungerar bra som första hund för nybörjare om de inte underskattar den tid som krävs för lek och pälsvård. De små glädjespridarna kan hållas i städer för de anpassar sig bra till omgivningen – huvudsaken att de får tillbringa mycket tid med husse eller matte.
Dvärgspets är en optimal ras att resa med. Eftersom dessa hundar är så otroligt hängivna sin matte eller husse bör de inte lämnas bort till främmande människor på semestern. De är enkla att ta med och är så små att de till och med kan flyga med i kabinen i en lämplig transportbur.
Innan du bestämmer dig för att skaffa en pomerania, tänk på att du kommer att ha ansvar för hunden i många år, från den dag den flyttar in. Underskatta inte den tid du måste lägga på att vårda pälsen och sysselsätta hunden varje dag. Förutom inköpspriset för hunden tillkommer kostnader för grundutrustningen (skålar, halsband, sele, koppel, leksaker, hundfiltar eller hundkuddar, en hundkorg eller -bädd, tillbehör för hundens dagliga vård och transporttillbehör för bilen), den årliga kostnaden för en hundförsäkring och regelbundna rutinundersökningar hos veterinären. Skulle hunden bli sjuk kan kostnaden snabbt skjuta i höjden.
För den som har förälskat sig i och bestämt sig för denna ras bör leta efter uppfödare som är ansluta till en kennelklubb eftersom denna dvärgvariant av spets är särskilt mottaglig för genetiska sjukdomar. Välj en aktsam uppfödare med erfarenhet och kunskap som motarbetar ärftliga sjukdomar genom genetiska undersökningar och hälsokontroller, och självklart genom att endast låta friska djur para sig. Avelsmålet hos ansvarsfulla uppfödare ska vara långsiktig och hållbar och målet ska vara att stärka rasens karaktär och hälsa. När du har hittat en uppfödare du känner dig trygg med och är utvald som köpare av en valp kan du besöka uppfödaren i hemmet. Uppfödaren får svara på frågor om sin uppfödning av dvärgspetsar och informera om sitt arbete med att främja rasens hälsa och utveckling. Lär också känna valpens föräldrar som ska göra ett friskt och balanserat intryck. Vanligtvis kan du hämta din nya familjemedlem först vid åtta veckors ålder. I bagaget har den chippade och avmaskade valpen förutom stamtavlan också ett vaccinationsintyg – glöm inte att notera datumet för uppföljningsvaccinationerna.
Om en äldre dvärgspets är ett alternativ för dig kan du söka på internet eller kontakta kennelklubbar, djurskyddsföreningar eller andra organisationer som kan hjälpa till att förmedla en av dessa sympatiska personligheter som väntar på ett nytt hem.
Vi önskar dig underbara år med din fluffiga, glädjespridare!
