Servalen är ett afrikanskt stort kattdjur med gulaktig päls och svarta fläckar. Servaler hålls också som exotiska husdjur eller används för att föda upp savannahkatter, som är en korsning mellan vildkatt och tamkatt. Men servalen är ett vilt djur som inte hör hemma hos privatpersoner.
© Dr Ajay Kumar Singh / stock.adobe.com
En serval strövar genom nationalparken Masai Mara i Kenya
En serval (Leptailurus serval) är ungefär lika stor som ett lodjur och hör till kattdjuren. Namnet serval kommer förmodligen från ”lobo-cerval”, som lodjuret heter på portugisiska.
Jämfört med andra vilda katter är den lodjursliknande servalen ganska slank och nätt: hanarna blir upp till en meter långa och upp till 62 centimeter höga. De kan väga upp till 13 kilo. Honorna är lite mindre och lättare.
Av alla katter har servalen de längsta benen i förhållande till sin kropp. Svansen är däremot ganska kort.
Särskilt iögonfallande är det lilla huvudet med de stora öronen, som nästan ser ut som fladdermusöron och ger den stora katten dess utmärkta hörsel.
Servalens päls är sand- eller ockrafärgad och spräcklig med svarta fläckar.
Det finns stora skillnader i pälsens mönster mellan de enskilda djuren: vissa har små fläckar, andra stora. Hos somliga servaler går fläckarna in i varandra och ser ut som ränder på avstånd.
I de höglänta områdena i Östafrika finns även servaler som är helt svarta.
© eca Isabelle / stock.adobe.com
Servaler är ensamlevande djur som bara ses i par under parningssäsongen. Efter en dräktighetstid på upp till 74 dagar föder honorna oftast två ungar. Nyfödda ungar väger cirka 250 gram och har fortfarande ögonen slutna.
De små ungarna bor i en lya tillsammans med sin mamma. När de är ungefär ett år gamla lämnar de mamman och hennes revir.
Precis som andra kattarter markerar servaler sitt revir med speciella doftmärken. En hane markerar reviret upp till fyrtio gånger.
Även i fångenskap behåller de stora katterna sin ”vilda” karaktär. De går inte att tämja, utan förblir skygga hela livet. De är mycket aggressivare än t.ex. huskatter och kan vara riktigt farliga.
Djur som föds upp för hand sägs vara aningen mer tillgivna mot människor.
Servalen hör hemma på Afrikas savanner. Den vill vara i närheten av vattendrag och vegetation med högt gräs och vass. Där jagar den smådjur, fåglar och fiskar.
Reviret är upp till tolv kvadratkilometer stort. Även om den inte är en utrotningshotad art lider den av att dess naturliga livsmiljö blir allt mindre. Servalen har försvunnit från norra Afrika och finns nu bara söder om Sahara.
Djur som hålls i fångenskap kan leva i upp till 20 år. I det vilda lever de vanligtvis inte så länge.
Servalen är aktiv i skymningen. Då är det dags att jaga gnagare, harar, små antiloper och fåglar. Ormar, grodor och fisk står också på menyn.
Den har stor nytta av sina långa ben och sin utmärkta hörsel när den smyger i högt gräs. Den dödar sitt byte genom att hoppa på det från stående position och gripa tag i det med framtassarna. Servaler kan hoppa upp till fyra meter långt. De kan till och med fånga fåglar i flykten på det här sättet.
Innan de unga katterna äter sitt byte leker de gärna med det en stund – ett beteende som vi även känner igen från tamkatterna.
I Sverige är det förbjudet för privatpersoner att ha servaler. I Tyskland krävs tillstånd för att ha servaler, och det är bara möjligt under vissa förutsättningar. Det måste finnas ett rymningssäkert hägn med en minsta storlek på 50 kvadratmeter och en uppvärmd inomhusanläggning med klätterträd och vattenhål.
I Bayern och Hessen är det förbjudet att ha de exotiska katterna.
På amerikanska webbsidor finns servaler för 4 000 till 5 000 dollar.
Men även om man gillar de fläckiga katterna och har råd med ett exemplar och ett hägn så är servaler vilda djur som inte ska vara hos privatpersoner.
Det är omöjligt att ha servaler på ett artanpassat i ett privat hushåll. Dessutom kan djuren, trots att de är relativt små, bli ganska farliga och skada barn eller andra husdjur allvarligt.
Gång på gång händer det att vilda katter som skaffats utan större eftertanke hamnar på räddningscenter eller djurhem eftersom deras ägare inte klarar av att ha dessa krävande djur.
© Mike / stock.adobe.com
Många människor tycker att exotiska katter är fascinerande och drömmer om en tiger i miniformat.
Med uppfödning av hybridkatter kan man tillgodose den ökande efterfrågan på sådana djur. Det har gett upphov till hybridraser, som bengal, caracat och savannah – en korsning mellan serval och tamkatt.
Även avkomman av en korsning mellan en serval och en tamkatt kräver godkännande i de flesta länder under flera generationer.
Uppfödningen av savannahkatter är problematisk. Även om de kan fortplanta sig är servaler och tamkatter inte ”gjorda för varandra”. Under parningen kan en fysiskt överlägsen servalhane skada den mindre katthonan på ett farligt sätt.
Och medan en ”vanlig” katt är dräktig i cirka 63 dagar, föder en servalhona sina kattungar ungefär tio dagar senare. Vid en korsning kan ungarna därför födas för tidigt och ofta behöva människans hjälp för att överhuvudtaget ha en chans att överleva.
Och om en serval bär på hybriderna efter att ha parats med en tamkatthanne finns det risk att den stöter bort kattungarna, som den anser vara alltför små. Friska servalungar väger cirka 250 gram vid födseln, medan en genomsnittlig kattunge bara väger 90 till 110 gram.
Förresten: hanar av denna korsning förblir sterila i tre generationer.
Av etiska skäl ska man inte skaffa en serval eller en savannah.
Servaler hör hemma i naturen i Afrika, och det är bara där de kan leva ett artanpassat liv. Tänk också på att vilda djur ofta fångas in och säljs olagligt. Sådan kriminell verksamhet ska man inte stödja.
Man bör inte heller uppmuntra till avel av hybrider av vildkatter genom att fråga efter dem. Det beror på att det är förknippat med ett enormt lidande för djuren. Se dig om efter en vanlig tamkatt istället. De kan också vara ganska vilda ibland.
| Egenskaper: | Servalen är en exotisk katt som hör hemma på savannerna i Afrika. |
| Karaktär: | vild, självständig |
| Storlek: | ca 62 cm |
| Vikt: | ca 13 kg |
| Ögonfärg: | brun eller grön |
| Färger: | sand- eller ockrafärgad med svarta fläckar |
| Päls: | kort |
| Ursprung: | Afrika |
I am a journalist, love animals and have already researched the relationship between humans and dogs during my folklore studies. A few years ago I adopted a tomcat from the Munich animal shelter. Elvis was the reason to start my cat blog "Lieblingskatze" and also to deal with animals in a journalistic way. With my articles I would like to help people understand their pets better.
En katt som liknar en trasdocka? Det stämmer inte alls! Ragdoll är en kattras som passar perfekt till människor som gillar siamerser, colorpoint och andra pointkatter. Det är inte bara den fina pälsen som imponerar, utan även dess unika färger, för att inte tala om de blå ögonen...
Letar du efter en katt som har ett lugnt och jämt temperament och som eventuellt passar att hålla som innekatt hela tiden? Då har du goda chanser att man rekommenderar rasen brittiskt korthår. Den yviga pälsen och de stora ögonen som brittiskt korthår har, även kallad british shorthair, kan nästan ingen kattälskare tacka nej till. Dessutom är deras sätt verkligen älskvärt! Vad behöver man veta mer? Vår rasbeskrivning beskriver katten i detalj och ger dig tips om hur man skaffar, håller, föder och kontrollerar kattens hälsa.
Vid första anblicken verkar den blå-gråa kattrasen Russian blue likna chartreux eller brittiskt korthår. Men den som kollar lite mer noga, ser att det inte är möjligt att ta fel på de här kattraserna!
