Kastrering och sterilisering av katter

sterilisering av katter

Det finns väl knappast något gulligare i denna värld än små kattungar. Men tyvärr får inte alla kattungar ett bra hem. När hemlösa katter parar sig med varandra eller med huskatter i frigång, är det nästan förprogrammerat med ett liv i misär för ungarna. Med kastration och sterilisering förhindras onödigt lidande.

Varför kastrerar man katter?

Kastration av katter har flera fördelar. Kastrerade katter är inte lika aggressiva, de är mer orädda och har ett litet revir. Hos frigående katter reduceras risken för olyckor och fighter med andra katter. Honkatter löper inte och hankatter slutar med sitt otrevliga markerande hemma. I snitt kan kastrerade katter förväntas leva längre än icke-kastrerade katter. De är inte lika stressade och mer harmoniska. Och om de är kastrerade, kan de heller inte föröka sig.

Katter blir könsmogna innan de har blivit två år gamla. Hos några raskatter tar det något längre tid. En honkatt kan få kattungar två gånger i året, och i varje kull kan det bli mellan 2 till 6 kattungar i snitt. Till exempel: Om en katt får ca. 80 ungar som förökar sig i samma tempo över en period på 10 år – och sedan förökar sig deras ungar och så vidare i alla led, då kommer det finnas hundratusen nya katter efter 10 år. Det är en omöjlig sak att alla dessa små kattungar kan få ett bra hem!

På bilden kan man tydligt se hur okontrollerat katterna förökar sig om man inte gör något för att hindra det.

Oönskade kattungar blir ofta lämnade ute, dödade eller i bästa fall tagna med till djurhem - men djurhemmen är hopplöst överfulla på många ställen. Om man kastrerar eller steriliserar en katt är det inget begränsande av djurens rätt, utan det är en viktig åtgärd för att skydda djuren.

Kastration och sterilisering – Vad är skillnaden?

Numera råder det lite förvirring om kastration och sterilisering av katter bland kattägare. Betyder de två sakerna det samma? Kallas det för kastration när det gäller hankatter och för sterilisering när det gäller honkatter? Och vad händer egentligen under det här ingreppet? Låt oss kolla lite på detta! För det första: Både han- och honkatter kan kastreras och även steriliseras. I båda ingreppen handlar det om att göra djuren ofruktbara och se till så att det inte blir oönskade kattungar. Men vad är skillnaden på kastration och sterilisering?

Kastration av katter – Genomföring och fördelar

När en katt kastreras, tar man bort hormonproducerande organ och körtlar, hos hankatter testiklarna, hos honkatter äggstockarna. Det är ett rutiningrepp som de allra flesta djurläkare gör. Hos hankatter öppnas pungen med pyttesmå snitt. Sedan snöras sädesledaren och blodkärl av, och så stoppas utloppet från testiklarna. Hos honkatterna kräver ingreppet mer arbete än hos hankatterna därför att bukväggen måste öppnas för att ta bort äggstockarna. Många gånger måste man ta bort livmodern samtidigt, speciellt om katten har blivit lite i äldsta laget för att kastreras. Det är inte komplicerat att genomföra den här operationen på honkatter, men det är ett mer invasivt (och dyrare) ingrepp än kastration av hankatter som man gör på utsidan.

En kort översikt över fördelarna med kastration av katter:

  • Inga fler oönskade kattungar
  • Inga „symptom på löpning“ bland honkatterna som t.ex. ihållande skrik
  • Katten fortsätter inte att „löpa i all oändlighet“, vilket kan vara fallet med okastrerade honkatter som inte har parat sig. Det leder både till ett permanent stresstillstånd och ökad risk för sjukdomar i könsorganen
  • Mindre revir hos hankatter i frigång: reducerad risk för olyckor och slagsmål med andra hankatter
  • Honkatter blir generellt mer balanserade, mer orädda och lugnare
  • Mindre aggressivitet
  • Könsspecifika sjukdomar blir mer sällsynta eller uppträder inte alls (t.ex. livmodersjukdomar om livmodern tas bort samtidigt)
  • Förväntad livslängd är i snitt högre än hos katter som inte är kastrerade
  • Det kan bli reducerad risk för sjukdomar som t.ex. cancer eller patologiska ändringar i organen

Sterilisering av honkatter– Metod och fördelar

Katter som steriliseras blir också garanterat ofruktbara eftersom spermieledaren hos hankatter och äggledaren hos honkatter blir avkapad eller snöras av. Därmed blir det inte någon mer befruktning, men förutom det är det inget annat som ändrar sig. Hormonproduktionen och sexualdriften förblir intakt.

En kort översikt över fördelarna med sterilisering av katter:

  • Inga fler oönskade kattungar
  • Katten går inte upp i vikt efter ingreppet
  • Katten ändrar inte sitt beteende (om det är en för- eller nackdel beror på hur man ser det)

Viktigt: Operationen sker under narkos oavsett om du väljer att sterilisera eller kastrera katten. Därför måste katten komma till veterinären på tom mage. Eller med andra ord: Du får inte ge katten foder strax innan. Man rekommenderar att katten inte får någon mat under de sista 12 timmarna före ingreppet. Men vatten kan katten dricka. Sedan får heller inte honkatter löpa när det är dags för operation på grund av ökad risk för blödningar efter operationen.

Slutsats: Om du vill undvika att katterna parar sig eller får ungar, är det lika effektivt med kastration och sterilisering. Kastrationen får däremot större inverkan på katten och därmed också på ägaren. Driften försvinner därför att man gör ett ingrepp i hormonproduktionen, och då försvinner sexualdriften. Rent allmänt leder detta till att katterna blir mindre stressade och aggressiva. Erfarna kattägare, djurskyddsföreningar och veterinärer rekommenderar för det mesta kastration, därför att det är en ”helhetlig lösning” som gör att både djur och människor slipper ett ofördelaktigt beteende.

Följder av kastration och sterilisering – Vad förändras?

En sterilisering har ingen inverkan på katters beteende. Att kapa av ägg- och spermieledare hindrar bara rent mekaniskt att det blir en befruktning. Om du kastrerar din katt, blir det samtidigt hormonella förändringar och eventuellt också ändrat beteende som många tycker är bra. Fördelarna med kastration överväger i sin helhet väldigt i förhållande till sterilisering.

Nackdelar: En hel del katter uppfattas som tröga och lata efter att de har blivit kastrerade. Dessutom finns det risk för att de går upp i vikt om man inte reducerar mängden foder. Redan när det har gått ca. två dagar efter kastration, börjar katten få märkbart större aptit. Näringsintaget stiger med ungefär 20 procent och samtidigt sjunker energibehovet eller kaloribehovet med ca. 30 procent. Därför är det viktigt att reducera fodermängden för att vara säker på att din katt håller vikten. Det är upp till dig om katten blir tjock efter kastrationen!

Kastration oder Sterilization bei Katzen

Det varierar från fall till fall hur och om katternas beteende förändrar sig efter att de har blivit kastrerade, och om ägaren tycker att dessa förändringar var positiva eller negativa. En ägare kan vara glad för att katten inte längre klättrar på väggarna – ja ofta rent bokstavligen – och en annan tycker nästan att katten har blivit för tröga efter operationen. Dessutom reagerar inte alla katter på samma sätt på den hormonella omställningen.

Vad måste du vara uppmärksam på efter att katten har blivit kastrerad eller steriliserad?

Om din katt kastreras en förmiddag, kan du i regel ta hem den från veterinären samma kväll. Se till att det finns en lugn, varm plats där din katt kan vara ostört, vakna till och återhämta sig efter narkosen.

Viktigt: De allra flesta katterna är väldigt omtumlade efter narkosen. Lägg katten på en filt eller i en korg på golvet, inte på en stol eller i soffan. Annars kan den ramla ner när den försöker röra sig. Efter operationen kommer katten för det mesta att ha smärtor en tid efteråt, vilket kan leda till konstigt beteende eller till att katten vill dra sig tillbaka. Det kan ta några dagar tills honkatterna är smärtfria igen. Hos hankatterna är i regel allt som vanligt efter en till två dagar. Håll din katt under uppsikt under den här perioden!

Foder efter kastration: Ändra inte helt och hållet på matrutinerna, ge den bara något mindre portioner. Om du märker att katten har gått upp i vikt efter några veckor eller månader efter kastrationen, betyder det att den får för mycket foder. Då kan det vara bra att byta till kalorireducerat kattfoder istället. Det finns till och med speciellt foder för kastrerade katter med en näringsämnesprofil som har anpassats till djurens specifika behov. På längre sikt kan detta foder bidra till att katten kan hålla sin idealvikt eftersom det har ett anpassat energiinnehåll som stämmer med kastrerade katters förändrade ämnesomsättning. Du får inte heller reta dig på att specialfodret kallas för ”foder för ”steriliserade katter”. Sterilisering används i det här fallet som ett överbegrepp, och det handlar verkligen om foder för kastrerade katter.

När bör jag kastrera min katt?

Den riktiga tiden för att sterilisera eller kastrera katten beror på olika faktorer. För det mesta beror det på hur långt den enskilda katten har kommet i utveckling och vad det är för sorts ras. I vanliga fall bör inte katter kastreras särskilt mycket senare än när de har blivit könsmogna (ungefär vid 6 – 8 månaders ålder). Många gånger görs det även en tidlig kastration (under 8 – 14 veckors ålder). Detta rekommenderas speciellt bland de frigående katterna. Det viktigaste är att inte vänta för länge! Det räcker med ett enda „rendezvous“ där din frigående honkatt träffar en icke-kastrerad hankatt för att du ska få en kull med små kattungar. Därför rekommenderas det att inte släppa ut sin katt innan den är kastrerad för att det inte ska sluta i några oönskade kattungar.

Vad kostar en kastration eller sterilisering?

Detta är en kostnad som du oavsett bör ta med i beräkningen när du skaffar en katt! Enligt rikspriser för veterinärer kostar kastration av hankatter ungefär 700 kr och honkatter ungefär 1200 kr. I regel kostar kastration och sterilisering ungefär det samma. Men då är inte kostnaderna för narkos, mediciner, sprutor mm. inkluderade! I några länder kan det finnas möjligheter för att veterinärer att ta ut varierande tilläggskostnader förutom det rekommenderade priset så att slutpriset kan bli upp till 3 gånger högre. De faktorer som kan avgöra detta är t.ex. individuell svårighetsgrad, tidsbruk och lokala förhållanden.

Våra mest populära inlägg