Samojedhunden med sin praktfulla päls och sitt leende ansikte härstammar från Sibirien, där den levde tillsammans med samojederna som den har fått sitt namn av. Där var den behjälplig som jakthund, slädhund, vallhund, vakthund eller ”sängvärmare” och vistades alltid i närheten av sina människor. Denna närhet behöver den pigga och vänliga hunden än idag.
Utseende: Samojedhunden har alltid ett leende på läpparna
Samojedhunden känns igen på sitt typiska ”leende”. Det uppstår genom ögonens sneda placering och läpparnas lätt uppåtvända vinkel.
Ett annat karakteristiskt drag som gör denna slädhund så populär hos många människor är den tjocka, vita pälsen. På halsen och skuldrorna bildar pälsen framför allt hos hanarna en slags man och på baksidan av låren så kallade ”byxor”.
Den högt sittande svansen är fluffig och fjädrande. I viloposition når den ner till fotleden. Renrasiga hundar bär den oftast över ryggen eller böjd åt sidan.
De uppåtböjda läpparna hos samojeden ger intrycket av att den ler
Samojedhundens päls: En perfekt skyddsrock i polarklimat
Pälsen på huvudet och framsidan av benen är ganska kort och slät och sticker ut bakom de små, upprättstående trekantiga öronen. Samojedens päls är längre än hos andra slädhundar, exempelvis en husky.
Det långa, styva och släta täckhåret och den korta, mjuka underullen gav rasen perfekt skydd i hemlandets kalla polarklimat. Med sin fylliga, tjocka päls trivs samojedhunden bäst ute i friska luften.
Ändå är rasen förvånansvärt anpassningsbar. Trots det bör du se till att din samojedhund har tillgång till skugga på sommaren.
Samojedhundens färg, storlek och vikt
Ursprungligen var samojedhundar bruna eller svarta i pälsen. Dagens rasstandard föreskriver dock endast rent vit päls, som högst får vara vitbeige med några få bisquitfärgade markeringar eller krämfärgade nyanser.
Med en mankhöjd på 57 centimeter för hanar och 53 centimeter för tikar räknas samojedhundarna till de medelstora raserna. Beroende på mankhöjd bör vikten ligga mellan 20 och 30 kilo.
Samojedhund eller tysk spets?
Vid första anblicken kan man förväxla samojedhunden med en vit tysk spets. Men spetsen är mindre och inte lika kraftig. Det finns också många skillnader i deras ursprung och karaktär.
Samojedhundens karaktär: Sällskaplig kamrat med självförtroende
För samojedfolket var de vackra hundarna av spetstyp mycket mer än bara arbetshundar – de var fullvärdiga familjemedlemmar.
Det förklarar hundarnas människovänliga väsen, deras öppna sätt och den tillgivna karaktären. Dessutom anses samojedhunden vara mycket intelligent, godmodig och vänlig.
Är samojedhundar svåra att uppfostra?
Trots sin starka anknytning till familjen har den intelligenta hunden också en stolt och självmedveten sida och går gärna sin egen väg – särskilt när den inte förstår meningen med en övning.
Av den här hunden kan man inte förvänta sig blind lydnad och undergivenhet. Det gör att vissa människor tycker att den är envis, viljestark eller svår att uppfostra. Men med fingertoppskänsla, kärleksfull konsekvens och positiv motivation är den fullt ut beredd att följa sin husse eller matte.
Till och med den svaga jaktinstinkten, som ibland visar sig ute i det fria och dessutom strider mot rasstandarden, kan kontrolleras med rätt uppfostran.
Beteende och sysselsättning: Vill ha mycket motion
Även om det inte är mycket som kan göra samojedhunden upprörd har den ett livligt temperament och en utpräglad lust till rörelse och aktivitet.Det gör den till en perfekt följeslagare för sportiga människor som vill uppleva naturen tillsammans med sin hund.
Är samojeden en familjehund?
Tack vare sitt glada och milda temperament fungerar samojedhunden bra tillsammans med barn, som den älskar över allt annat. Skygghet eller aggressivitet är helt främmande för den vänliga samojedhunden. Det gör den till en perfekt familjehund.
Är samojedhundar skälliga?
Nej, så därför är den inte särskilt lämplig som vakthund. Den skäller visserligen när någon kommer in på hans revir, men det gör den oftast bara för att hälsa nyfiket på främlingen och vifta på svansen.
Trivs bättre i hus än i lägenhet
Samojedhundar älskar människors sällskap och söker alltid närhet till sin familj. Att bo i en hundgård fungerar inte alls för den sällskapliga hunden.
Som nordisk arbetshund älskar den att vara utomhus – oavsett om det regnar, stormar eller snöar. En egen trädgård där den kan springa av sig ibland, förutom de långa promenaderna, är att rekommendera.
Det går också ha en samojedhund i lägenhet, men i så fall krävs det att ägaren är beredd att ge sig ut i alla väder. För ju mindre lägenheten är, desto längre bör de gemensamma utflykterna i friska luften vara.
Så sysselsätter du en polarhund
För den sibiriska naturälskaren passar en utbildning till räddningshund, men också för hundsporter, till exempel agility eller draghundssport.
Förutom daglig motion och aktivitet bör du också planera in gemensamma vilostunder.Den sällskapliga och tillgivna samojeden behöver inte bara action, utan också tillgivenhet från sin ägare.
Efter att ha fått utlopp för sin fysiska och mentala energi kan den ligga lugnt och harmoniskt i hemmet och njuta fullt ut av de gemensamma stunderna i soffan med sina människor. Det betyder dock inte att det är en hund för oerfarna soffpotatisar.
Med rätt skötsel håller du pälsen i trim hos din samojedhund. Mottot är ”så lite som möjligt”! Hundschampo och tvål förstör hundens egen och mycket viktiga talgproduktion och bör endast användas i nödfall om pälsen är mycket smutsig.
I regel räcker det att du borstar hunden en till två gånger i veckan med en hundborste, eftersom pälsen till största delen rengör sig själv. Det är bara under pälsbytet som man behöver borsta pälsen varje dag.
Under denna period tappar samojedhunden stora mängder päls, som antingen behöver borstas bort eller senare dammsugas upp från mattor och soffor.
Senast när de börjar klappra mot parkettgolvet är det dags att klippa klorna. Med viss övning går det att göra hemma, annars kan du be din veterinär om hjälp.
Kontrollera regelbundet hundens öron och rengör dem ungefär en gång i veckan. Röda öron eller andra förändringar kan tyda på infektion.
Vad äter en samojedhund?
Förutom den yttre skötseln är balanserad kost med rätt hundfoder viktigt för din hunds välbefinnande. Samojedhunden ska ha mycket (färskt) kött eller fisk samt grönsaker. Spannmål står inte på menyn för en köttätare och bör endast ges i små mängder.
Särskilt när du köper färdigfoder bör du titta noga på ingredienserna. Din veterinär eller uppfödare hjälper dig gärna med frågor om utfodring.
Hälsa: Är samojeder mottagliga för sjukdomar?
Genom stränga avelskrav och omfattande hälsokontroller kan rastypiska sjukdomar hos renrasiga hundar som samojeder kontrolleras och stoppas. Trots det kan även denna ras drabbas av rasspecifika ärftliga sjukdomar, till exempel:
Diabetes mellitus
Progressiv retinaatrofi (PRA)
Dövhet
Höftledsdysplasi (HD)
Ärftlig njurinflammation
Dvärgväxt (i kombination med missbildningar av ögonen)
Pulmonalstenose (andnöd/hjärtrytmrubbningar)
Historia: Varifrån kommer samojedhunden?
Hundarna föddes ursprungligen upp av samojedfolket, även kallade nentser. I Sibiriens hårda klimat har nomaderna alltid uppskattat sina mångsidiga och oerhört värdefulla arbetshundar.
Hundarna vaktade renhjordarna, försvarade människor mot vargar och björnar, hjälpte till vid jakten och drog slädarna. På natten kröp deras människor tätt intill deras varma päls och njöt av hundarnas värme under de kalla nätterna.
Expeditionsdeltagare till Nord- och Sydpolen
I Europa blev hundarna först kända genom den brittiske zoologen Ernest Kilburn Scott, som 1889 efter en tre månader lång vistelse hos samojedstammarna tog med sig de första exemplaren till England.
Även i den norske forskaren Fridtjof Nansens beskrivningar av hans misslyckade expedition till Nordpolen 1894 omnämns de uthålliga och godmodiga slädhundarna i positiva ordalag.
Därefter använde europeiska och amerikanska forskare hundarna flera gånger som följeslagare på expeditioner till Arktis och Antarktis. 1911 nådde samojeder som första arbetshund Sydpolen tillsammans med Roald Amundsen.
Från slädhund till familjehund
Den första rasstandarden fastställdes 1909 i England. Ungefär samtidigt kom de första exemplaren till Amerika. 1913 erkändes samojedhunden officiellt som hundras. Den första uppfödarföreningen i USA, ”Samoyed Club of America”, grundades i början av 1920-talet.
Hundarna började dock inte födas upp i större utsträckning förrän efter kriget, från 1950-talet och framåt. Idag finns förutom i USA och England även uppfödare i Tyskland, Nederländerna, Norge, Sverige, Danmark, Finland, Irland, Italien, Spanien och till och med i Australien och Nya Zeeland.
Idag föds de nordiska spetshundarna främst upp som hus- och familjehundar samt som utställningshundar. De används numera sällan i slädhundstävlingar och har lämnat över till snabbare och starkare hundar som huskys eller alskan malamutes.
Uppfödning och köp av en samojedhund
Är du intresserad av en samojedhund? Tänk då på att rasen fortfarande har ett stort behov av rörelse och sysselsättning. Som tidigare arbetshundar behöver samojedhunden mycket motion i naturen och meningsfulla uppgifter som utmanar dem både fysiskt och mentalt.
Om du kan erbjuda din nya hund allt detta kan du börja leta efter en samojeduppfödare. Eller så kan du hålla utkik på det lokala djurhemmet.
Vilka kriterier ska uppfödaren uppfylla?
Om du vill köpa en samojedhund är det viktigt att du noga väljer ut en seriös uppfödare.
Facit: Sociala, håriga familjehundar
Samojeden är som lyckligast när den har nära kontakt med familjen, mycket umgänge med andra hundar och människor och tillräckligt med sysselsättning. Om hunden är lycklig visar den sitt vackraste leende varje dag och följer dig troget genom vardagen.
Fakta om samojedhunden
Särskilda egenskaper:
Samojeden härstammar från hundar som tillhörde Sibiriens ursprungsbefolkning. Som arbets- och slädhundar har hundens förfäder i de kalla regionerna vaktat renar, jagat bort vargar och dragit laster. Den täta, dubbla pälsen skyddar hunden mot arktiska temperaturer.
Karaktär:
tillgiven, människovänlig, sällskaplig, pigg
Mankhöjd:
Hanar: 54–60 cm Tikar: 50–56 cm
Vikt:
Hanar: 20–30 kg Tikar: 17–25 kg
Päls:
tät, fyllig, lång täckpäls med underull, vit, biscuit- eller krämfärgad
Pälsvård:
måttlig, fäller inte så mycket, regelbunden borstning
Motion:
stort rörelsebehov, sysselsättning t.ex. genom agility eller draghundsport
Animals have accompanied me for as long as I can remember - there is hardly a child's photo without a budgie on my head or a cat on my lap. For more than ten years, I have been writing as an editor about various topics ranging from health insurance to cat ownership. Always with me: my cat Mimi, who is the best source of inspiration for many texts and knows when it's time for a break from writing.
Som intelligenta och livliga sällskapshundar har de snövita små malteserna vunnit mången djurväns hjärta. De är fantastiskt bra följeslagare för alla som alltid gillar att ha sin fyrbenta vän omkring sig och som gillar att ta hand om deras silkeslena päls.
Golden retriever är en medelstor, barnvänlig hund och en idealisk familjehund. Den anknyter väldigt lätt till människor och är lätt att uppfostra, men pälsen kräver skötsel och hunden behöver mycket träning.
Den minsta hunden i världen har de kändaste ägarna och den längsta livslängden – ja ni ser, chihuahuan är verkligen en hund av superlativ! Den känner sig hemma på de stora scenerna, i handväskor som bärs av topstars som Madonna, Britney Spears eller Paris Hilton. Ändå är den mexikanska hunden chihuahua så mycket mer än bara en lyxhund.