Patterdaleterriern kommer från norra England där den ursprungligen avlades för räv- och grävlingsjakt. Den har en utpräglad jaktinstinkt och är egensinnig – precis som många terrier – vilket gör att ”pattyn” inte är något för nybörjare.
© Vincent / stock.adobe.com
Patterdale Terriern är en liten, kompakt jakthund som är specialiserad på grävlings- och rävjakt.
Patterdaleterrier är en svart terrier med kantig, mukulös kroppsbyggnad.
Den når en mankhöjd på mellan 25 och 38 centimeter och väger mellan 6 och 12 kilo. Eftersom patterdaleterriern aldrig har avlats för sitt utseendes skull, utan alltid med fokus på att arbeta, kan de se mycket olika ut.
Denna jakthund har kort päls som kan vara blank eller sträv. Svart är den absolut vanligaste pälsfärgen. Valpar som föds med brun, rödbrun eller svart-rödbrun päls är mer sällsynta.
Det kan förekomma vita tecken på bröstkorgen eller på benen.
Rasen har trekantiga, framåtvikta öron som är typiska för terrierraser. Patterdaleterriern har mörka ögon som uppmärksamt betraktar sin omgivning.
Huvud och nos på de här bastanta små hundarna är kraftigt utformade. Den högt ansatta svansen pekar bakåt och kuperas ibland på jakthundar.
© Travis / stock.adobe.com
Den pigga och vaksamma patterdaleterriern avlades till att börja med för jakt på räv och grävling. Precis så självständig och orädd är den också i sitt agerande.
Den här lilla viljestarka hunden har en utpräglad jaktinstinkt och stort behov av motion.
När den här fyrbente jägaren väl har fått korn på ett byte går den knappt att stoppa. Ofta ignorerar den även sin ägares kommandon när den har bestämt sig för att utföra sin uppgift. Det gör att den här hunden inte är helt lätt att uppfostra.
På grund av sitt enorma självförtroende som ibland kan slå över i ren envishet, är patterdaleterrier en ras som behöver hundvana ägare.
Den behöver uppfostras med mycket tålamod och kärleksfull konsekvens för att bli en trevlig familjemedlem. En nybörjare bör alltså inte ta sig an det här intelligenta energiknippet.
En rekommendation är att anlita en hundtränare eller att besöka en hundskola. Dessutom måste man se till att valparna blir väl socialiserade. Om man lyckas med detta brukar den här terriern fungera bra med andra av samma ras.
Om patterdaleterriern får de utmaningar och den aktivitet den behöver kommer den bli en harmonisk familjemedlem hemma. Den är glad i barn, vilket gör att den i princip passar bra som familjehund.
Katter och smådjur som marsvin eller kaniner kan däremot väcka jaktinstinkten och bör därför inte bo i samma hushåll.
I allmänhet är patterdaleterriern en hund som gillar människor och som skapar nära band till sin ägare. Den vill inte vara ensam hemma alltför länge och vill helst följa med vart du än går.
Den här terriern är skeptisk gentemot okända människor men aldrig aggressiv utan anledning, vilket gör den till en bra vakthund.
© Jackie / stock.adobe.com
Patterdaleterrier är en mycket pigg och energisk hund som behöver rejält med motion och rörelse.
Om du som ägare inte tar med den på jakt måste den få tillräckligt många andra utmaningar, såväl kroppsligt som mentalt. Lämpliga hundsporter är exempelvis agility, hundfrisbee eller mantrailing.
Om hunden inte aktiveras tillräckligt kan den snabbt känna sig understimulerad och kan få beteendeproblem.
Långa promenader är något som faller den här livliga vovven i smaken – minst två timmar om dagen är en rimlig dos. Dessutom kan både du och din fyrbenta träningskompis ha mycket glädje av att springa och cykla tillsammans.
Patterdaleterrierns kompakta storlek gör att den i princip även kan bo i lägenhet. Du bör dock bo i en lantlig miljö och helst även ha tillgång till en trädgård.
Trädgården är rena nöjesfältet för den här engelska hunden. Du som ägare bör dock tänka på att den mer än gärna gräver – när allt kommer omkring har den ju avlats fram för att kunna ta sig in i räv- och grävlingsgryt.
Den korta pälsen kräver inte så mycket pälsvård. Regelbunden borstning rekommenderas ändå, eftersom patterdaleterriern tappar rätt mycket hår.
De hängande öronen på terriern har en benägenhet att drabbas av smärtsamma öroninflammationer, vilket gör att den bör undersökas regelbundet. Även tänder, klor och hud måste tittas till med jämna mellanrum.
Särskilt efter längre jaktturer i skogen bör man undersöka hunden noggrant för att upptäcka eventuella parasiter.
När det gäller kosten ställer den här rasen inte särskilt höga krav. Den har ingen benägenhet till övervikt eller foderallergier.
Trots det bör du utfodra din patterdaleterrier med kvalitetsfoder för att säkerställa att den får i sig alla nödvändiga näringsämnen. Om du som ägare sedan väljer att servera torr- eller våtfoder eller kanske råfoder bestämmer du själv.
Patterdaleterriern är en robust liten krabat. Eftersom rasen i första hand har avlats efter sin arbetsförmåga som jakthund och inte beroende på utseendet anses den inte vara överavlad. Därför känner man knappt till några rastypiska ärftliga sjukdomar.
I enstaka fall har man observerat en kärlmissbildning i levern som kallas porta cava shunt eller levershunt (även PSS, portosystemisk shunt).
Den är en medfödd eller förvärvad felfunktion i leverns blodflöde som leder till symtom som småväxthet eller ascites, som gör att buken sväller upp.
Det finns även olika hud- och ledsjukdomar som kan uppkomma hos den här rasen.
Den här seglivade engelska hunden brukar leva relativt länge och blir i genomsnitt 12 till 14 år gammal.
Rasen uppstod i norra England runt 1800. Den är uppkallad efter den lilla orten Patterdale i nationalparken Lake District. På den tiden fanns det många får och det hände allt som oftast att de blev rivna av räv.
Därför avlade man fram en robust arbetshund som skulle kunna skydda fåren mot rovdjuren på ett effektivt sätt. Den har alltid använts vid rävjakt, men även vid jakt på grävling, tvättbjörn och råttor.
Runt 1978 kom den här brittiska hundrasen till Nordamerika, där den numera är mycket populär. Utanför USA och Storbritannien är patterdaleterriern däremot i princip okänd.
Den är inte officiellt erkänd av varken FCI eller KC, kennelklubben för brittiska uppfödare. Det är bara den amerikanska motsvarigheten United Kennel Club (UKC) som erkänner patterdaleterriern som egen ras sedan 1995.
En valp av den här rasen brukar kosta mellan 800 och 1 500 euro. Förutom på de brittiska öarna och i USA är patterdaleterriern dock inte särskilt utbredd.
På grund av att vissa stora kennelklubbar inte erkänner rasen kan det vara svårt att hitta seriösa uppfödare.
Den enda organisation som för avelsregister är Patterdale Terrier Club of America (PTCA). Det finns även några förtroendeingivande uppfödare utanför USA som är medlemmar i den här klubben.
Om du inte nödvändigtvis vill ha en renrasig patterdaleterrier kan du med fördel göra ett besök på ett djurhem i närheten. Här finns det många terrier och terrierblandningar som väntar på en andra chans.
Det händer att de tidigare ägarna inte har klarat av den, eftersom terrier har en tendens att vara ganska envisa och inte hör till de lydigaste hundraserna.
Patterdaleterriern är en mycket motiverad, målmedveten jakthund och ska helst ha en aktiv jägare som ägare. Just för att den är en temperamentsfull och envis arbetshund behöver den mycket motion och sysselsättning.
För att kunna visa sig från sin lugna och tillgivna sida hemma behöver hunden ta ut sig ordentligt vid regelbundna aktiviteter.
| Särskilda egenskaper: | Patterdaleterriern är en liten jakthund som har avlats fram som grythund vid jakt på räv och grävling, |
| Karaktär: | egensinnig, självsäker, intelligent, barnkär |
| Mankhöjd: | 25–38 cm |
| Vikt: | 6–12 kg |
| Päls: | kort päls, blank eller sträv oftast svart, men även brun, rödbrun och svart med tantecken, delvis med vita tecken |
| Pälsvård: | mycket lättskött |
| Motion: | gillar att röra på sig, behöver mycket sysselsättning |
| Nybörjarhund: | nej |
| Skällande: | vaksam, skäller mycket |
| Förväntad livslängd: | 12–14 år |
| Typiska sjukdomar: | robust hälsa, sällsynt förekommande är hud- och ledsjukdomar |
| FCI-grupp: | ingen officiell |
| Ursprung: | England |
Källor:
"A life without a pug is possible, but pointless," Loriot once said. I would unreservedly agree and add: "A life without horse, cat and rabbit as well!" My heart beats for all animals big and small and I have the great fortune to be able to write about my passion as a freelance author. With my articles I would like to raise awareness for animal welfare and give useful tips to animal lovers.
Som intelligenta och livliga sällskapshundar har de snövita små malteserna vunnit mången djurväns hjärta. De är fantastiskt bra följeslagare för alla som alltid gillar att ha sin fyrbenta vän omkring sig och som gillar att ta hand om deras silkeslena päls.
Golden retriever är en medelstor, barnvänlig hund och en idealisk familjehund. Den anknyter väldigt lätt till människor och är lätt att uppfostra, men pälsen kräver skötsel och hunden behöver mycket träning.
Den minsta hunden i världen har de kändaste ägarna och den längsta livslängden – ja ni ser, chihuahuan är verkligen en hund av superlativ! Den känner sig hemma på de stora scenerna, i handväskor som bärs av topstars som Madonna, Britney Spears eller Paris Hilton. Ändå är den mexikanska hunden chihuahua så mycket mer än bara en lyxhund.
