Den norska lundehunden är en högspecialiserad jägare från Nordnorge. Samtidigt är den en trevlig familjehund för alla som gillar att vara aktiva tillsammans med sin fyrbenta kompis.
© Vincent / stock.adobe.com
Lundehunden, avlad för lunnefågeljakt, har flera unika drag. Mest iögonfallande är de sex tårna och upp till åtta trampdynor. Den kan även vrida frambenen 90 grader och stänga öronen.
Den medelstora lundehunden påminner lite om en räv till utseendet och misstas ibland för en blandras eftersom den är så ovanlig. Den är dock mycket specialiserad: Rasen har avlats specifikt för jakt på lunnefågel, en art som häckar i bohålor under marken.
Det har gett hunden flera unika fysiska egenskaper: Axelleden är extra rörlig, vilket gör att den kan vrida frambenen 90 grader utåt. Dessutom kan lundehunden stänga sina spetsiga, upprättstående öron, något som är en stor fördel när den dyker.
Mest iögonfallande är dock tassarnas sex tår och upp till åtta trampdynor som ger den här ursprunglige klippjägaren suveränt fäste på hala underlag. Vissa hundar saknar dessutom kindtänder, vilket underlättade när de skulle bära hem bytet utan att skada det. Den norska lundehunden har en mankhöjd på upp till 38 centimeter och väger cirka 7 kilo.
Färgen ska vara rödbrun till gulbrun med mer eller mindre svarta hårspetsar. Pälsen ska bestå av tätt, grovt täckhår och mjuk underull.
Lundehundens historia är nära kopplad till Norges kust, i synnerhet till orten Måstad. I århundraden användes dessa hundar och deras förfäder till jakt på lunnefågel och till att samla in fåglarnas ägg. Därifrån har rasen också fått sitt namn; ”lunde” är det norska namnet på fågeln.
Rasens unika anatomi gjorde att den passade perfekt för jakten. De minst sex fullt utvecklade tårna gav bra fäste på branta klippor, och de rörliga axellederna och öronen som kan stängas gjorde det möjligt för hunden att krypa i trånga gångar och att dyka efter sitt byte.
I mitten av 1800-talet började man att fånga fåglarna med nät i allt större utsträckning. Det innebar att lundehunden förlorade sitt huvudsakliga syfte och nästan dog ut helt och hållet. De hundar som finns idag härstammar alla från Måstad på ön Værøy, där i stort sett hela populationen utplånades av valpsjuka omkring år 1940.
Räddningen blev en liten grupp hundar som fanns kvar utanför ön. Hundarnas ägare Eleonora Christi skänkte dem till Måstad, och det nuvarande beståndet grundar sig på endast fem hundar och är väldigt litet. För den som ändå vill ha en lundehund och har lite tålamod och är beredd att resa kanske det går vägen i alla fall. De flesta lundehundar finns alltså i Norge.
Jakten på lunnefågel har man lämnat bakom sig och fåglarna är fridlysta i egenskap av hotad art.
© Marielle / stock.adobe.com
Lundehunden är en okomplicerad och smidig hund med mycket energi som den behöver få utlopp för. Den ursprungliga lundehunden arbetade ofta ensam under jakten, och på grund av det självständiga temperamentet kommer den alltid att ha en egen vilja och aldrig underordna sig helt och hållet.
Den som respekterar detta får en lättlärd och lojal vän för livet. Rasen beskrivs som något blyg. Därför är en trygg och stark relation till ägaren extra viktig. Mot främlingar är den oftast reserverad, och den är oerhört uppmärksam och vaksam.
Den kommer ofta bra överens med andra hundar. Lundehunden är inte någon typisk jakthund och funkar därför väldigt bra som familjehund.
Den här hunden är till viss del envis, men är i övrigt lätt att träna och lär sig snabbt grundläggande kommandon. Rasen räknas visserligen som jakthund, men med rätt uppfostran kan en lundehund utan vidare gå lös på promenaden (under de perioder då det är tillåtet), eftersom den inte brukar vara särskilt villig att ge sig av på egna äventyr.
Då är det svårare att vänja den av med skällandet: Som flera andra nordiska raser har lundehunden en tendens att högljutt meddela att det händer något spännande i omgivningen – utan tecken på att tröttna. Här krävs tålamod i allra högsta grad, så ha detta i bakhuvudet redan under valpträningen. Valpkurser och andra hundkurser är en god investering för den som har en lundehund.
Här får din hundkompis träna på socialt samspel med andra hundar och du som ägare kan få bra tips och råd kring hur du ska hantera just den här rasen.
Eftersom dagens population härstammar från endast fem hundar som man började avla på igen under 1960-talet har lundehunden en mycket begränsad genpool. Vid cirka tre års ålder utvecklade en av de fem grundhundarna mag- och tarmsymptom som fördes vidare till deras avkommor.
Idag kallas detta för lundehundssyndromet – en kronisk, inflammatorisk sjukdom som leder till ökad proteinförlust i tarmen. Ungefär hälften av alla lundehundar är drabbade, men i varierande utsträckning. Med hjälp av ett gentest kan man fastställa om en avelshund är bärare och därmed minska risken för sjukdomen. Lundehundssyndromet är obotligt och endast symptomen kan lindras.
Vissa hundar påverkas knappt alls och kan ha långa perioder utan besvär, medan andra drabbas hårdare och till slut dör av sjukdomen. Den som funderar på att skaffa en lundehund bör sätta sig in noggrant i vad sjukdomen innebär, vad som gäller med gentester och hur man ska tolka resultaten.
Du kan även få värdefull information från olika rasklubbar i Norden. Lundehundar som inte är drabbade är i övrigt robusta och kan bli cirka 14 år.
Den norska lundehundens päls är tålig mot väder och vind och kräver inte särskilt mycket skötsel. Men: Ju mer du borstar hunden, desto mindre fäller den.
Det kan alltså vara värt att lägga lite tid på borstning varje dag, så blir tillvaron lite enklare för dig, i synnerhet när hunden fäller som mest. I övrigt är pälsvården okomplicerad. Borsta bara bort smutsen när den har torkat. Lundehunden är en av de få raser som gärna putsar sig själva och när du hjälper till med borsten har du ett utmärkt tillfälle att stärka er relation samtidigt.
Kolla öron och ögon med jämna mellanrum och rengör med ett rengöringsmedel som är anpassat för ändamålet. Lundehundar har trånga tårkanaler, vilket ofta gör att ögonen rinner. Torka rent med vatten och torka torrt någon gång per dag så leder detta sällan till några problem. Många hundägare har börjat använda tandborste och tandkräm (särskilda hundvarianter!) för att sköta sin hunds tänder.
Om du vänjer din valp vid denna rutin redan från början får den ett väldigt bra skydd mot tandsten och följdsjukdomar.
Långa promenader i alla väder är grunden för att denna sportiga norrman ska bli nöjd och glad. De flesta lundehundar älskar dessutom att simma så om ni har möjlighet till det är det toppen.
Glöm inte den mentala träningen! Det finns många sätt att aktivera en vuxen lundehund, och den kan uppskatta nästan alla former av hundsport, utom dragaktiviteter. På grund av rasens självständighet är det en god idé att satsa på ett avslappnat samarbete med gemensam glädje snarare än absolut lydnad. Testa er fram och se vad som passar er båda bäst!
Den norska lundehunden passar bra i en aktiv familj där i alla fall inte alla är nybörjare. Den lär sig lätt och gärna, men kräver konsekvent uppfostran och någon som vet hur man motiverar en självständig hund. Den här lilla räven är en energisk ras som måste aktiveras.
Den är absolut inte någon soffliggare, utan behöver mycket frisk luft och motion. Den brukar tycka mycket om barn och kommer ofta bra överens med katter, särskilt om de har fått lära känna varandra redan under valptiden. Den kompakta hunden kan bo i en medelstor lägenhet, men vill så klart gärna ha en säker trädgård som är ordentligt inhägnad att springa runt i.
En viktig del av uppfostran är att få kontroll över hundens skällande.
Dubbelkolla att ingen är pälsdjursallergiker hemma och fundera över om ni kan ta med hunden när ni åker bort. Kanske behöver ni hitta en pålitlig hundvakt eller ett bra hundpensionat?
En lundehund är liten, men det är inte billigt att ha hund: Den ska ha foder av hög kvalitet med en stor andel fisk, den ska försäkras, vaccineras, gå på hundkurser och andra aktiviteter som ibland kostar en hel del.
Att köpa denna sällsynta ras kostar en hel del. Ni kanske behöver resa för att ta hem valpen och så är det en mängd grundutrustning som behöver fixas.
Först och främst: Det här är en sällsynt ras och det finns ungefär 1 300 individer över hela världen.
Du kommer att behöva tålamod och kanske en stor reskassa för att hitta en. De flesta lundehundar finns i Norge. Kontakta rasklubben i Sverige för att få mer information inför köpet. De kan tipsa om uppfödare, berätta mer om lundehundssyndromet och vilket foder rasen behöver.
Valpen måste vara minst åtta veckor innan du får ta hem den. Om du köper den utomlands är det väldigt viktigt att kolla upp vilka regler som gäller för det aktuella landet. Ofta behöver hunden vara vaccinerad mot rabies, vilket innebär att den kommer vara äldre när den får tillåtelse att resa.
Glöm inte att ge hunden alla uppföljande vaccinationer och tala med din veterinär om vad som gäller för avmaskning.
Det är ytterst osannolikt att du hittar en vuxen lundehund att köpa, i synnerhet om du inte bor i Norge. Om du söker en äldre hund ska du kontakta en rasklubb eller ett hundstall som kan tipsa om andra härliga raser eller blandrashundar som väntar på ett nytt hem och som bara väntar på en chans att charma dig.
Vi önskar dig mycket glädje med din unika norska lundehund!
The zooplus editorial team consists of a dedicated team of experts with many years of experience in the field of animal husbandry: Luisa with her White Swiss Shepherd Elyos, Laura, Julio, and Florian. Together with a large network of animal experts, we work to make the zooplus magazine a trusted source of information for all animal owners and lovers. Our goal is to provide exciting animal knowledge and relevant information on the proper care of pets.
Som intelligenta och livliga sällskapshundar har de snövita små malteserna vunnit mången djurväns hjärta. De är fantastiskt bra följeslagare för alla som alltid gillar att ha sin fyrbenta vän omkring sig och som gillar att ta hand om deras silkeslena päls.
Golden retriever är en medelstor, barnvänlig hund och en idealisk familjehund. Den anknyter väldigt lätt till människor och är lätt att uppfostra, men pälsen kräver skötsel och hunden behöver mycket träning.
Den minsta hunden i världen har de kändaste ägarna och den längsta livslängden – ja ni ser, chihuahuan är verkligen en hund av superlativ! Den känner sig hemma på de stora scenerna, i handväskor som bärs av topstars som Madonna, Britney Spears eller Paris Hilton. Ändå är den mexikanska hunden chihuahua så mycket mer än bara en lyxhund.
