Thai katt

Thai katt har sitt ursprung i en annan existerande kattras, siames. När siamesrasen utvecklade sig till att bli allt smalare, blev den kraftigare och mer ursprungliga siameskatten godkänd som en egen ras. ”Thai”-rasen hade sett dagens ljus.

Utseende

Det är inte alls konstigt att folk ofta blandar ihop thaikatter med siameskatter. När allt kommer till allt, så har ju thaikattaveln faktiskt sin utgångspunkt i siameskattavel! Thai kallas ofta för ”siameskatter av den gamla sorten” och de liknar siameskatten till det yttre, men är något kraftigare och rundare än den moderna siamesen. Enligt rasstandarden är det viktigt med en klar avgränsning från den extrema siameskattvarianten. Thai ska ha en harmonisk personlighet och ett inte alltför extremt utseende som liknar dess urförfäder i Sydostasien och den traditionella varianten av siamesen.

Thai är en orientalisk korthårskatt. Den är atletisk, men inte alltför smal som siames-katten. Den har en solid struktur med bra proportioner och en muskulös nacke. Thaikattens huvudform är speciellt karakteristisk. Den har en lång platt panna som övergår i ett runt huvud och en välproportionerad nos. Hakan och nosen står i rak linje. Öronen står högt och långt från varandra. Denna öron- och huvudform är den främsta olikheten mellan thai och siameskatten. Thais päls är anpassad för rasens ursprungsland. Det finns bara lite underull, och pälsen är mjuk och känns som sammet. Den är också kort, men utan att den ligger platt mot kroppen.

Det syns helt klart att thai är i släkt med siameskatten. Inte för inte kallar man den också för ”traditionell siameskatt“! Precis som siameskatterna är thai ”pointkatter“. De kalla kroppsspetsarna, som även kallas för ”points“, är färgade i grundfärgen medan resten av kattkroppen ser ljusare ut. Denna färg är rasens viktigaste standard, och ändå är inte pointfärg det enda karaktärsdraget hos thai.

På samma sätt som andra pointkatter har även thai lysande blå ögon. Enligt siames- och thaikattens rasstandard är de mandelformiga ögonen klara och ljusa, men lyser i intensivt blått.

Färger

Thai tillhör de så kallade ”maskkatterna “ eller ”pointkatterna“. Katternas grundfärger finns på de kalla kroppsspetsarna, de så kallade ”points“. Numera har man kommit underfund med orsaken till att pälsen tappar färg. Det är en mutation som leder till funktionsbrist i enzymen tyrosinase och som stör pigmentgrundämnet melanin och detta leder till att katten blir delalbino. Utifrån kattens genetiska bas kan alla pälsfärger vara pointfärger. Thai- och siameskatter är inte de enda pointkatterna i avelsvärlden. Raserna birma, ragdoll och neva masquerade har också liknande färger.

Man föredrar att thai har en ljusvit färg på kroppen, men viktigare än färgen i sig är att kropps- och pointfärgen är jämnt fördelad. Det finns upp till 100 olika färgkombinationer. Vanliga pointfärger är svart och röd och dessa färgers förtunnade varianter ”blue“ och „creme“ samt ”chocolate“ och ”cinnamon“ med de förtunnade varianterna „Lilac“ und „Fawn“.

Siames- och thaikattens färger beskrivs utifrån vilken grundfärg som gäller på följande sätt:

Seal-point: Thai- und siameskatten i seal-point har en svart grundfärg. Resten av kroppen ser ljusare ut.

Blue-point: En svart grundfärg som förtunnas till ”blå”.

Chocolate-point: Hos thai med chocolate-point finns det en brun grundfärg som bara slår genom i point-spetsarna

Cinnamon-point: Röd grundfärg hos en thaikatt, bara synlig i point-spetsarna

Fawn-point: Grundfärgen ”cinnamon“ förtunnas till ”Fawn“

Lilac-point: ”Lilac“ är förtunningen av brun – den syns naturligtvis bara i pointspetsarna

Red-point: Siames- och thai red-point har en röd grundfärg

Creme-point: ”Creme“ kallas röd färg – thai creme-point har krämfärgade points.

Men inte nog med det! När man modifierar de enskilda färginslagen, uppstår det intressanta färger. Om dessa är godkända för avel eller inte, beror på vad de enskilda avelsförbunden har bestämt. I det följande några exempel:

Silver: Thaikatter i ”silver“ har en genförändring som hindrar fullständig färgning av enskilda hår genom att nybildning av pigment hålls nere. Därför får bara de översta hårskikten färg, i några extremfall är det faktiskt bara topparna. Resultatet är att pälsfärgen ser silverfärgad ut. En seal-pointkatze med en motsvarande silver-förändring kallas för thai seal-silver point.

Tortie: Här finns det kombinationer med rött i sköldpadd-färg som kallas för ”Tortie“.

Tabby: Pointspetsar kan faktiskt också ha ränder! Detta mönster kallas för ”Tabby“. Så kallat ”Lynx-Point“ är tillåtet i thaikatt-avel om grundfärgen ger en god kontrast till pointfärgen.

White: På samma sätt som med siameskatten finns det även en genomgående vitfärg hos thai som kallas för ”Foreign White“. Med en extragen för ”epistatisk vit“ i kombination med point-mutationen blir den vita pälsfärgen Foreign White kvar. Om katten inte har pointfärger, blir djuret helt och hållet vitt.

Bi- och Tricolour: Med piebald spotting kan pointfärgerna vara delvis eller helt och hållet övertäckta med vitt. Resultatet är tvåfärgade thaikatter med point-färg och vit piebald spotting. Thai med tre färger har en kombination av point-färg, tortie och vit piebald spotting.

Karaktär

Thai har inte bara ett speciellt utseende. På samma sätt som siamesen är de extremt vänliga och öppna och tycker hemskt mycket om människor. Kullarnas storlek på 4-6 ungar är över genomsnittet och är med största sannolikhet orsaken till att thai räknas för att vara speciellt social. Det är en aktiv och intelligent ras som följer ägaren vart den än går, och den drar gärna i gång högljudda samtal med matte eller husse. Många thaikatt-entusiaster säger att det att vardagen med thai är som att ha småbarn. Thai- och siameskatter har nämligen en sak gemensamt. De är nyfikna. De undersöker allt möjligt och ingenting är säkert för dem!

De sociala thai-katterna behöver daglig kontakt och umgänge med andra katter för att inte känna sig ensamma. De gillar gemensam pälsvård och gemensamma fånglekar och att kura ihop sig intill andra katter, men de passar inte att ha ensamma. På samma sätt som med många andra orientaliska kattraser kan thai ofta vara dominanta. Därför bör du tänka noga över vilken partner du bör välja. Kattens karaktär är avgörande, och lugna katter passar bra. Ett alternativ kan vara syskon från samma kull. De är vana vid varandra och liknar varandra i karaktär, inställning och blir därmed idealiska lek- och livskamrater!

Historia

Eftersom den moderna siameskattaveln förespråkade ett utseendeideal som hela tiden blev smalare med långa ben, uppstod det en efterfrågan efter ”siameskatter av den gamla skolan”. Många uppfödare och kattentusiaster föredrog den lite mer runda varianten med robust kroppsbyggnad – och därmed hade ”thai” sett dagens ljus. Målet var att bevara den ursprungliga varianten av de thailändska maskkatterna. I engelsktalande länder kallar man rasen för Old Style Siamese, och den har varit godkänd sedan 2007 av huvudförbundet TICA under namnet ”thai“. I Thailand kallas thaikatten för ”Wichienmaat“!

Thaikatten har med andra ord sin utgångspunkt i siamesavel. Båda raserna kommer från det som då hette Siam, vilket är det gamla namnet på Thailand. Wichienmaat är en huskatt med speciella point-färger och lysande blåa ögon. Rasen har varit populär i över 700 år. På slutet av 1700-talet kom de första siameskatterna med sjömän och kolonister till England och därifrån kom de vidare till USA. De väckte stort uppseende, speciellt siameskatten som ställdes ut i Crystal Palace 1871. Då den siamesiska kungen Chulalongkorn gav ett siamespar till den brittiska generalkonsuln 1884, blev detta samtidigt startskottet för den moderna siamesaveln i Europa. ”Pho“ och ”Mia“ var stamföräldrarna till den nya rasen. 1892 bestämdes den första avelsstandarden för ”The Royal Cat of Siam“. 1901 grundades ”Siamese Cat Club“ i England. I Tyskland började man först 1927 med systematisk avel. Men på grund av att det inte fanns så stort bestånd och att man bedrev avel med få djur, blev det väldigt mycket inavel, vilket också ledde till de markanta gendefekterna som rasen även har i dag.

Globaliseringen gjorde att det blev lättare att importera djur från Asien. Av den anledningen bedrivs det omfattande avel på siameskatter över hela världen sedan mitten av 1900-talet. Vissa färgvarianter har utvecklats och använts i vidare avel. Samtidigt började man försöka att ta fram en mera graciös siameskatt med längre ben än siameskatten. Siameskatten på 50-talet var smalare och hade spädare lämmar än katterna som ursprungligen importerades från Thailand. Många kattälskare gillade den nya varianten bäst, men somliga saknade det mer robusta och diskreta utseendet hos rasen. På 60-talet fanns det bara enskilda exemplar av den traditionella siameskatten. Sedan fick de faktiskt inte vara med på kattutställningar heller. Under 80-talet kom de första avelsföreningarna som arbetade med den traditionella siameskattvarianten. 1990 godkändes denna variant som en egen ras med namnet ”thai“ av World Cat Federation. Vid millennieskiftet började uppfödare av thai med att importera flera djur från Thailand för att rasen skulle få en större genpool och för att kunna bevara denna pointkatts ursprungliga utseende. 2009 godkändes också thai av TICA som en egen ras. I dag är det möjligt att avla thaikatter med varandra eller para dem med siameskatter.

Vård och djurhållning

Thaikatter är aktiva och intelligenta katter, och de vill ha dito stimulans hela dygnet! De passar inte att bara ha som innekatter. Om katten har tillgång till en säkrad balkong eller ett uteområde, har den möjlighet att leka ifrån sig och låta sin nyfikenhet få fritt spelrum, vilket den inte kan göra på samma sätt om den hela tiden är inomhus.

Den kontaktsökande och sociala thaikatten mår inte bra om man håller den ensam. Den knyter lika bra band till en annan katt som den knyter till sin människofamilj. Thai låter gärna människorna bli en del av dess vardag. Den älskar verkligen att leka, krypa intill och dra i gång samtal med människor i sin närhet! Den som har möjlighet att ge sin thai tillräckligt med uppmärksamhet och se till att den inte har långtråkigt, ger den också den bästa grund för ett friskt kattliv.

Eftersom det tidigare bedrevs omfattande inavel, får thaikatter gärna vissa sjukdomar och missbildningar på grund av sina gener. Den får bland annat recessivt ärftlig svansknick och vattenskalle. Thaikatter med vattenskalle dör oftast strax efter födseln. Man har inte kommit underfund med vad som är orsaken till den här missbildningen än, men man vet att den är recessivt ärftlig. Det betyder att katter som inte har problemet själva kan ge detta vidare i arv. Om båda föräldrarna har anlaget, så får kattungarna sjukdomen.

Thaikatter får väldigt ofta näthinneatrofi. Detta är en sjukdom som även abessinierkatter kan få, och den gör att näthinnan i ögat degenereras på grund av lokala ämnesomsättningsstörningar. I regel får katten problem med synen när den är två år eller äldre. Det första tecknet på sjukdomen är att katten plötsligt blir nattblind. Siames- och thaikatter är ofta vindögda. Orsaken är med största sannolikhet att katten är delalbino på grund av ämnesomsättningsstörningar för ämnet melanin. Oftast leder det inte till några problem för djuret.

En annan sjukdom som förekommer hos thai är endokardiell fibroelastos. Den här sjukdomen gör att den inre delen av hjärtats väggar blir tjockare. Problemet kan hoppa över på hjärtklaffarna och det kan ofta leda till att hjärtat kollapsar. Precis som med ductus arteriosus känner man inte till den egentliga orsaken till sjukdomen. Persisterande ductus arteriosus är en sjukdom där den nyfödda kattungens korta förbindelse mellan aorta och lungkärl inte har stängts till. Tillståndet förorsakar hjärtsvikt eller hjärtstillestånd.

Thai- och siameskatter har dessutom lätt att få olika cancersjukdomar, medfödda blodcellsdefekter och störningar i ämnesomsättningen. Bland annat lagrar kroppen för mycket ämnesomsättningsprodukter som t.ex. aminosyror eller polysackarider. Det samlar sig gangliosider i hjärnan, vilket leder till att djur med sjukdomen får allt större hjärnskador och skador på centrala närvsystemet redan i ung ålder.

Att den traditionella siameskatten har lätt att få vissa genetiska sjukdomar betyder inte att din thaikatt nödvändigtvis måste ha någon av sjukdomarna som har omtalats här. Man arbetar i nuläget på att ta fram gentester som ska göra det möjligt att diagnostisera sjukdomen på ett tidigt stadium. Om uppfödarna medvetet undviker att avla på djur som har det här problemet, borde man också kunna förhindra att ärftliga sjukdomar ges vidare till kattungarna.

Avel

Dessa exempel visar hur viktigt det är att ha en genomtänkt och ansvarsfull avel. För professionella raskattuppfödare har hälsan högsta prioritet. Ansvarsfulla uppfödare låter djuren undersökas tidigt om de har ärftliga sjukdomar, och hjälper moderkatterna under hela dräktighetsperioden. Kattungarna behöver mat, bli socialt anpassade och uppassade – dygnet runt! Sunt kattfoder och regelbunden kontroll hos veterinären är också viktigt. En ansvarig uppfödare bidrar med råd för dem som är intresserade av att köpa katt. När allt kommer omkring vill hon eller han att kattungarna ska må bra!

Det kostar naturligtvis pengar. Vanliga siameser kostar från 5000 kronor och uppåt. Köp aldrig av säljare som erbjuder ”billiga raskatter“! En som vill sälja en siames billigt, måste spara på någonting. Och det är ofta på djurens bekostnad. Ofta görs det inte nödvändiga hälsokontroller som djuren behöver och det görs heller inga gentester. Dessutom paras djuren med tillfälliga hon- eller hankatter som ofta inte får tid att återhämta sig. Honkatter som är dräktiga hela tiden ger högre inkomster, men en utmattad katt kan inte ta hand om ungarna på samma sätt. Om honkatten är sjuk när hon är dräktig, påverkar det kattungarnas hälsa. Det samma gäller om de inte får tillräckligt bra kost.

Resultatet är katter som får de tidigare nämnda ärftliga sjukdomarna och som inte är speciellt bra socialicerade. Om du är intresserad av en thai, är den bästa lösningen att gå till en professionell uppfödare som är medlem av en av de otaliga avelsföreningarna! En annan möjlighet är att uppsöka ett lokalt djurhem. Här finns det många katter som väntar på att komma till ett nytt fint hem och dessutom många raskatter! Katter som kommer från ett djurhem är i och för sig inte gratis, men skyddsavgiften som man får betala är inte tillnärmelsevis så hög som det vanliga priset för en raskatt med dokumentation.

Vi hoppas att du får en fin tid ihop med din thai!

Söker du den bästa kosten för din thai katt? Upptäck våra torr– eller våtfoder för katter, spannmålsfria, ekologiska foder eller speciella dietfoder.