En pinscher i miniformat? Låt dig inte luras! Dvärgpinschern är en riktig tuffing. Om du letar efter en gullig och mysig sällskapshund är dvärgpinschern inte rätt hund för dig. Den här alerta familjehunden har nämligen ett enormt behov av aktivering och motion och håller sina människor sysselsatta på flera sätt.
© Piotr Wawrzyniuk / stock.adobe.com
Dvärgpinschrar är mycket pigga hundar som knyter starka band till sina ägare.
Utseendemässigt är dvärgpinschern en mindre tvilling till den vanliga pinschern och ser ut som en ”miniversion” av den. Med en mankhöjd på 25 till 30 cm är dvärgpinschern cirka 20 cm mindre än sin större ”bror”. Och med sin kroppsvikt på fyra till sex kilo är den ungefär tio kilo lättare.
Precis som pinschern har den en kvadratisk kroppsform vilket betyder att kroppen är ungefär lika lång som den är hög. Huvudets totala längd ska motsvara hälften av längden från manke till svansrot. Dvärgpinschern har en muskulös och elegant kropp med kort, slät päls som framhävs när hunden rör på sig.
Huvudet är kraftigt och avlångt med en platt panna utan rynkor. De V-formade öronen sitter högt upp på huvudet. Både stående öron och hängande, framåtvikta öron förekommer. Är öronen vikta ska vecket helst vara i höjd med huvudets övre del. Svansen är naturlig och ska enligt avelsmålen vara formad som en sabel eller skära.
Den strama, rynkfria huden är täckt av tätt, kort hår. Eftersom dvärgpinschern är släthårig har pälsen en fin glans.
Dvärgpinscher kan vara både i svartröda och enfärgat bruna. Varianten med tanteckning har lacksvart päls med roströda eller bruna tecken. Tecknen ska vara så mörka och tydliga som möjligt och kan finnas ovanför ögonen, på halsens undersida, mellanhänderna, tassarna, insidan av bakbenen och under svansen. Typiska är också de två likadana, klart avgränsade trekanterna på bringan.
För enfärgat bruna dvärgpinschrar kan nyanserna sträcka sig från hjortbrun och rödbrun till mörkrödbrun.
Om du gillar dvärgpinscher kanske även någon av dessa hundraser vara intressanta för dig:
© Grigory Bruev / stock.adobe.com
På engelska kallas dvärgpinschern för ”mini pinscher” eller ”miniature pinscher”. Dvärgpinschrar är hundar som blir din kompis i vått och torrt.
De tillgivna hundarna gillar därför inte att bli lämnade ensamma. I Tyskland, som är pinscherns ursprungsland, finns det till och med ett ordspråk som lyder ungefär ”En pinscher tycker inte om att vara ensam”. Dvärgpinschern knyter ett starkt band till sina människor och vill helst få följa med överallt. De är typiska ”enmanshundar” där all kärlek riktas mot en enda person. Trots det kan den kan lyda, gå på promenad och ha nära band till andra familjemedlemmar. Men en dvärgpinscher känner sig bara riktigt trygg tillsammans med sin favoritmänniska.
I sin bok om tyska hundar, som publicerades år 1905, skrev Richard Strebel följande om den dvärgpinscher som han levde med:
”Hundens karaktär är beundransvärd. Hemma är det bara min fru som han accepterar trots att vi alla skämmer bort honom och försöker med allt för att vinna hans kärlek. Våra försök att muta honom misslyckas alltid!”
Även om dvärgpinschern är en balanserad och lekfull hund som alltid är på gott humör har den kvar vaktinstinkten från sina förfäder. De hade till uppgift att skydda huset och gården från inkräktare och skadedjur.
Särskilt när det kommer till att försvara deras högt älskade husse eller matte har dvärgpinschrar en tendens att snabbt börja skälla. Med omfattande socialisering som valp och en konsekvent uppfostran går det dock att förhindra att dvärgpinschern blir en aggressiv och skällig hund.
Eftersom rasen är otroligt lättlärd är den också enkel att uppfostra. Denna uppmärksamma hund behöver samtidigt får utlopp för sin nyfikenhet och möjlighet att utvecklas fritt inom vissa ramar.
Jämfört med andra hundar i samma storlek behöver dvärgpinschern mycket mer aktivering – både fysisk och mental. Om du tillgodoser dessa behov, till exempel genom hundsport kommer den något nervösa dvärgpinschern att bli en balanserad familjehund.
I hemmet fungerar den i regel bra med andra husdjur som katter och fåglar. Utomhus kan flyende möss och katter dock utlösa den temperamentsfulla dvärgpinscherns jaktinstinkt.
© Beatrix Kido / stock.adobe.com
Dvärgpinschrar är mycket tillgivna hundar som behöver mycket kontakt med sina människor. Den som jobbar heltid och behöver lämna hunden ensam i flera timmar passar därför inte så bra som matte eller husse till en dvärgpinscher. Bäst lämpade är aktiva människor som har gott om tid och som förutom de vanliga hundpromenaderna vill hitta på aktiviteter med sin hund.
Om hunden får tillräcklig mental och fysisk aktivering trivs den även med att bo i lägenhet.
I en hundskola får dvärgpinschern möjlighet att lära sig kontrollera sitt temperament och bevara lugnet trots sitt medfödda kontrollbehov. Denna typ av socialisering ska helst påbörjas redan när hunden är valp. Eftersom dvärgpinscher-valpar kräver mycket omsorg är de inte särskilt lämpliga för familjer med barn under tre år, som kräver lika mycket uppmärksamhet och uppfostran.
Om man bortser från att hunden kräver mycket uppfostran och aktivering är skötseln relativt enkel. Dvärgpinscherns korta päls behöver inte borstas så ofta och för att få bort smuts räcker det i regel med att torka av pälsen med en fuktig trasa.
Oavsett ras behöver alla hundar en köttrik kost och lite spannmål. Välj hundfoder utifrån hundens vikt, ålder och andra egenskaper. Du kan alltid fråga en veterinär om råd om du är tveksam.
Trots sin storlek är dvärgpinschrar utmärkta hundar att ha med sig på olika fritidsaktiviteter: Oavsett om du rider, vandrar, bestiger berg, cyklar eller joggar – eller har någon annan aktiv hobby – kommer den snabba och smidiga hunden att trivas med dig. Det viktigaste är att de får följa med!
Träning och aktivering är avgörande för att lyckas med att uppfostra och socialisera din hund. Hundar som får tillräckligt med utlopp för sin energi utomhus kan vila och ta det lugnt hemma.
Ett medlemskap i en schnauzer-pinscherklubb är ett tecken på att uppfödaren är seriös, följer rasstandarderna och värnar om dvärgpinscherns hälsa.
Vid avel bör den hälsosamma utvecklingen av rasen alltid komma i första rummet. Dvärgpinschern är en mycket vital och frisk hund och sjukdomar som inte har benägenhet till sjukdomar som små hundar ofta drabbas av.
Här skiljer de sig åt från de så kallade ”minidvärgpinschrar” eller ”Prazský krysarík” som avlas för att vara så små och nätta som möjligt. Denna extrema avel gör att hundarna är benägna att få sjukdomar.
De är så små att en vuxen hund ibland inte väger mer än två kilo och kommer ofta från massuppfödare. Ingen av raserna är godkända av FCI, men Prazský krysarík är godkänd av SKK.
Förutom namnet har dvärgpinschern inte mycket gemensamt med ”minidvärgpinschern” utom kanske att de lätt fryser – särskilt om de tunna öronen. Om det är riktigt kallt är det bra att ta på dvärgpinschern ett hundtäcke.
© Grigory Bruev / stock.adobe.com
När du letar efter uppfödare av dvärgpinschrar är det viktigt att kontrollera om de avlar efter FCI:s rasstandard. För att vara säker på att det är en seriös uppfödare ska du få lov att besöka valpkullen i uppfödarens hem.
Vid ett sådant besök ska uppfödaren ge utförlig information om hundrasens egenskaper och ge tips om uppfostring och utfodring. Uppfödaren ska också vara intresserad av dig och ställa frågor om din livssituation. Annars kan hen inte vara säker på att valpen hamnar i bra händer. En seriös uppfödare är mån om att varje valp köps av en seriös ägare och försöker inte bara ”bli av” med valparna så snabbt som möjligt.
Till skillnad från många andra småhundar har dvärgpinschern inga hälsoproblem på grund av sin ringa storlek. Dvärgpinschern har en kraftfull kropp och man kan riktigt se på hunden hur robust och atletisk den är.
Med rätt skötsel och regelbundna hälsokontroller kan dvärgpinschrar bli mellan 15–18 år gamla.
När man ser till dvärgpinscherns historia är det inte konstigt att hunden har en utpräglad vakt- och jaktinstinkt. Hundar av pinschertyp härstammar från de så kallade ”torvhundarna” som levde vid människornas sida redan för flera tusen år sedan. Skelettfynd visar att denna ”urhund” vaktade stenåldersbyar och höll dem fria från gnagare och andra skadedjur.
I slutet av 1800-talet fanns det en pinscher på nästan varje gård. Dessa råtthundar var mycket populära bland bönder eftersom de både vaktade gården och var skickliga på att jaga möss och råttor. Till och med dessa motståndskraftiga gnagare hade svårt att undkomma pinscherns uppmärksamma sinne och snabba tassar.
På den tiden räknades slät- och strävhåriga pinschrar, som i dag går under namnet schnauzer, till samma rastyp. Precis som 1895 finns än idag pinscher-schnauzer-klubbar där båda raserna ingår.
Det var först i början av 1900-talet som grundaren av den tyska pinscher-schnauzer-klubben, Josef Berta, började dela upp aveln mellan släthåriga och strävhåriga pinschrar. Man började samtidigt dela upp aveln i olika storlekar vilket ledde till att den rena aveln av dvärgpinschrar inleddes.
Dvärgpinschern blev då snabbt mer populär än mellanpinschern och redan vid sekelskiftet fanns många hundar av denna mindre ras i de tyska hemmen. I avelsboken från den tyska pinscher-schnauzer-klubben från 1925 fanns så många som 1 300 dvärgpinschrar registrerade. Den graciösa lilla hunden var särskilt populär bland societetsdamer. År 1937 beskrev Felix Ebener den omtyckta modehunden så här:
”Den behöver inte mycket plats eller skötsel, kan vara mycket trevlig och väluppfostrad, och är trots sina små fräckheter charmig och älskvärd. Med sina rena små tassar och sin korta, släta päls kan den tryggt sitta på de mest eleganta, stoppade möblerna […]”.
Som en av de första uppfödarna tyckte Josef Berta inte att imagen som lättskött ”knähund” gjorde dvärgpinschern rättvisa. Josef Berta var så förtjust i sin dvärgpinscher Max von Klein-Paris att han skrev:
”Jag har haft många duktiga hundar som har gjort oförglömliga intryck i mitt hem, men Max överträffar dem alla. Han är det bästa, klokaste, trevligaste och mest hjälpsamma husdjuret jag någonsin haft!”
Med dessa lovord uppmuntrade Josef Berta andra hunduppfödare att ta sig an denna speciella ras. Det är alltså han och hans kollegor som har gjort dvärgpinschern till vad den är idag: en unik hund med bra karaktär, vasst temperament, robust hälsa och vackert utseende.
Dvärgpinschrar behöver en människa vid sin sida som uppskattar det pigga temperamentet och som har tid och lust att ta sig an den med ”kropp och själ”. Ägaren får då en hund som garanterat sprider liv och glädje i hemmet, som alltid är redo att leka och troget står vid deras sida.
Läs också vår artikel Att vänja valpar: tips och bastillbehör!
| Särskilda egenskaper: | Trots sin ringa storlek är dvärgpinschern ingen knähund, utan en sportig hund med ett stort behov av rörelse. Var försiktig med den så kallade teacup-varianten: Dvärgpinschrar som är mindre än 25 cm och väger mindre än 4 kg lider ofta av hälsoproblem och betraktas då av djurskyddsorganisationer som plågsamt avlade. |
| Karaktär: | tillgiven, nyfiken, smidig, benägen att vara nervös |
| Mankhöjd: | 25 till 30 cm |
| Vikt: | 4 till 6 kg |
| Päls: | kort, slät och glänsande, enfärgad brun eller tvåfärgad svartröd |
| Pälsvård: | mycket lättskött, fäller knappt, ska borstas ibland |
| Motion: | extremt stort behov av rörelse, sysselsättning t.ex. genom freestyle eller agility |
| Nybörjarhund: | ja |
| Skällande: | skäller mycket |
| Förväntad livslängd: | ca 13 till 15 år |
| Typiska sjukdomar: | sällsynt: Akralt stympningssyndrom, patellaluxation, Maroteaux-Lamy-syndrom |
| FCI-grupp: | Grupp 2: Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar, sektion 1: Pinscher och schnauzer |
| Ursprung: | Tyskland |
The zooplus editorial team consists of a dedicated team of experts with many years of experience in the field of animal husbandry: Luisa with her White Swiss Shepherd Elyos, Laura, Julio, and Florian. Together with a large network of animal experts, we work to make the zooplus magazine a trusted source of information for all animal owners and lovers. Our goal is to provide exciting animal knowledge and relevant information on the proper care of pets.
Som intelligenta och livliga sällskapshundar har de snövita små malteserna vunnit mången djurväns hjärta. De är fantastiskt bra följeslagare för alla som alltid gillar att ha sin fyrbenta vän omkring sig och som gillar att ta hand om deras silkeslena päls.
Golden retriever är en medelstor, barnvänlig hund och en idealisk familjehund. Den anknyter väldigt lätt till människor och är lätt att uppfostra, men pälsen kräver skötsel och hunden behöver mycket träning.
Den minsta hunden i världen har de kändaste ägarna och den längsta livslängden – ja ni ser, chihuahuan är verkligen en hund av superlativ! Den känner sig hemma på de stora scenerna, i handväskor som bärs av topstars som Madonna, Britney Spears eller Paris Hilton. Ändå är den mexikanska hunden chihuahua så mycket mer än bara en lyxhund.
