En gång i tiden var hunden en högt uppskattad palatsvakt i Kina, men idag finns pekingeser i hushåll över hela världen. Den traditionella rasen har dock blivit så populär att det har lett till extrem avel. I denna artikel får du reda på vad du bör tänka på vid adoption och ägande.
© hemlep / stock.adobe.com
Pekingese eller pekinese är en liten, lurvig hundras med vissa särdrag
Pekingese – även kallad ”pekinese” eller ”lejonhund” – har förändrats mycket genom tiderna. Idag kännetecknas denna hundras av stora ögon, en platt nos och mycket päls.
Det som är utmärkande för pekingesern är dess stora huvud i förhållande till kroppen. Den bär sin svans högt över ryggen och lätt böjd åt sidan.
Trots sin rikliga päls väger den före detta palatsvakten endast upp till 5,4 kilo, där hanarna är något lättare än tikarna.
Däckhåren är långa, släta och känns något sträva. Underullen är däremot mjuk och tät. Enligt standarden är en mask önskvärd hos denna ras, vilken bildas genom mörk pigmentering av nos, läppar och ögonlock.
Alla färger och tecken är tillåtna hos pekingese, med undantag för albino och leverbrun. Hos flerfärgade hundar, såsom pekingeser parti-color, ska de enskilda fläckarna vara jämnt fördelade.
Pekinese eller pekingese? Oavsett om namnet skrivs med eller utan G är det alltid samma ras. I tyskspråkiga länder är stavningen utan G vanligare.
De före detta tempelvakterna anses vara kloka, orädda personligheter som varken är ängsliga eller aggressiva. De är visserligen egensinniga, men kan beroende på sinnesstämning vara mycket tillgivna och keliga. Men hunden väljer sina vänner väljer.
Lejonhundarna är reserverade mot främlingar och behöver lite tid för att vänja sig vid nya bekanta. På grund av rasens ”vakthundsgener” kommer även en väl tillfredsställd pekingeser att skälla på främlingar, men inte överdrivet mycket.
Dessutom är lugn och ro viktigt för fyrbenta vänner: De gillar inte liv och rörelse och bör inte följa med dig på högljudda fester eller till julmarknaden.
Trots att de är så små tenderar individer av denna ras att dominera både människor och djur. För att fostra dem krävs därför kunskap, konsekvens och tålamod.
I en hundskola där man känner till den lilla ensamvargens egenheter kan han öva sig på att umgås med andra hundar, samtidigt som du får hjälp med uppfostran.
© T.Den_Team / stock.adobe.com
En pekingese passar bäst hos en ensamstående, gärna äldre person som kan ägna mycket tid åt den. Den tycker inte om att vara ensam och uppskattar därför mysiga stunder tillsammans med sin favoritmänniska. Den lilla hunden är inte särskilt förtjust i stökiga miljöer.
Pekingesern kan utan problem bo i en lägenhet i stan. Den passar också bra för nybörjare – men de bör först sätta sig in i hur hunden ska fostras och vara beredda att lägga lite mer tid på pälsvård än vad som krävs för andra raser.
Vissa individer av denna hundras trivs också i lugna familjer. De tenderar dock att ty sig till en viss person.
Pekingeser brukar inte vara särskilt intresserade av barn. I synnerhet när det gäller små barn är det viktigt att se till att hunden kan dra sig undan och att barnen tidigt lär sig att umgås försiktigt med den lurviga hunden.
Med andra ord, den som söker en familjehund bör kanske inte välja denna ras.
Trots sin ringa storlek kräver pekingesen mycket pälsvård. Kam och borste är redskap som ska användas dagligen av den som äger en pekingeser.
För att underlätta pälsvården av din pekingese hittar du praktiska tillbehör i zooplus Shop.
Eftersom pekingesen är liten och inte förbrukar mycket energi på grund av sin ganska lugna livsstil är energibehovet relativt lågt. Desto viktigare är det att fodret är av hög kvalitet så att hunden får i sig allt den behöver.
Pekingeser har dock ingen tendens att bli överviktiga. Du bör dock väga din fyrbenta vän regelbundet för att kunna motverka eventuell viktökning eller viktminskning i tid. Ge helst endast godbitar i form av balanserade hundgodis utan socker och med mycket kött.
Du hittar fler nyttiga tips om hundfoder i zooplus hundmagasin.
Hundrasen pekingese har i regel inget hetsigt temperament utan är snarare lugn. På grund av sin kroppsbyggnad kräver den inte alltför mycket rörelse. När det blir ruskväder ute ser pekingeser fram emot att komma hem till sin varma myshörna efter en kort promenad.
På grund av sin kroppsbyggnad är hunden ingen lämplig följeslagare för sportintresserade människor. Pekingesen föredrar att sniffa runt länge istället för att vandra eller jogga.
För att sysselsätta den lilla soffpotatisen passar till exempel söklekar. Inomhus uppskattar hundarna sällskapet av sin tvåbenta flock, men kräver inte ständig underhållning. Du kan dock prova olika leksaker för att se vilka som roar din pekingese tycker om. Vissa hundar tycker om klickerträning, vilken dessutom stärker bandet mellan människa och hund.
© Sus / stock.adobe.com
Denna hundras har brakycefali, som innebär att de har en förkortad skalle. Ur djurskyddssynpunkt anses den genetiskt betingade förändringen av skallformen vara ett tecken på plågsam avel.
På grund av sin korta huvudform har många pekingeser hälsoproblem: Deras mimik är begränsad, vilket försvårar kommunikationen med artfränder. Innan du köper bör du därför diskutera noggrant med uppfödaren, eftersom extremiteter absolut måste undvikas hos denna ras.
Trots den långa listan över hälsoproblem har pekingesen en livslängd på cirka 15 år. Förutsättningarna för detta är kärleksfull skötsel och god veterinärvård.
Precis som Lhasa Apso har pekingeserna en lång tradition som palatshund. I århundraden bevakade de små modiga hundarna kinesiska tempel. Att stjäla dem var belagt med dödsstraff. Många statyetter vittnar om att den moderna pekingesens förfäder hade sin blomstringstid, särskilt under Qing-dynastin (1644 till 1912).
Bra att veta: Beteckningen lejonhund härstammar från en sägen. Enligt den härstammar hunden från en lejon och en aphona, vilket tydligen också syns utseendemässigt.
När Storbritannien erövrade Peking 1860 tog de med sig fem av de värdefulla hundarna till England som krigsbyte. En av dem blev stamfader till rasen i Europa och levde hos hundälskaren drottning Victoria. 1898 fick rasen officiellt erkännande av brittiska kennelklubben.
Intresset för hunden från Kina växte – och därmed också tendensen till extremiteter inom aveln: Ögonen blev större, näsan plattare och pälsen fylligare. Sedan dess har många pekingeser redan som valpar haft problem med andningen och ögonen.
De som är ansvariga för standarden har nu reagerat. Hundar med uppenbara andningssvårigheter eller avvikelser i motoriska funktioner är nu uteslutna i aveln. Pälsen ska nu vara ”måttligt lång” och ”rak” och nå maximalt till skuldrorna. Tyvärr finns det fortfarande många pekingeser med extrema utseenden.
Hos zooplus hittar du allt för ett lyckligt hundliv:
Eftersom pekingeser har relativt många hälsorisker bör köpet av en valp av denna ras övervägas noga. Det är efterfrågan som styr utbudet, så stöd därför bara uppfödare som fokuserar på hälsan hos denna speciella ras i sin uppfödning.
Du kan känna igen seriösa pekingesuppfödare bland annat på att de är medlemmar i en förening. Undvik alla säljare som använder extrema uttryck (”särskilt liten”, ”särskilt stora ögon” osv.). Se också till att föräldrarna, som du absolut bör lära känna, verkar vara välbalanserade, ha god kondition och kan andas fritt.
Vill du ge en äldre hund som har förlorat sitt hem chans till en trygg framtid? Den kan du hitta på ett djurhem i din närhet.
Om du adopterar en pekingese eller en pekingese-blandras från ett djurhem, bör du först diskutera det med förmedlaren och fundera över om din erfarenhet av hundar räcker till: Äldre pekingeser kan ha vissa speciella egenskaper.
Den som är medveten om problemet plågsam avel hos denna ras, känner till grunderna i hunduppfostran och har tillräckligt med tid kan med dessa karaktäristiska hundar få ett trevligt sällskap.
| Särskilda egenskaper: | Pekingese är en hundras med lång historia som en gång vaktade tempel i Kina. Idag är dessa palatshundar även populära i Europa. |
| Karaktär: | modig, lojal, egensinnig |
| Mankhöjd: | ca 15–25 cm |
| Vikt: | hanar upp till 5 kg tikar upp till 5,4 kg |
| Päls: | lång, rak, tät päls med tjock underull, typisk är ”manen” runt halsen |
| Pälsvård: | tidskrävande, daglig borstning krävs |
| Motion: | behöver regelbundet måttlig motion |
| Nybörjarhund: | ja, om ägaren i förväg lär sig mer om hunduppfostran |
| Skällande: | har en tendens att skälla på grund av sin historia som vakthund, men gläfser inte |
| Förväntad livslängd: | ca 15 år |
| Typiska sjukdomar: | Brachycefali, ögonproblem, hudinflammationer i hudvecken |
| FCI-grupp: | 9 |
| Ursprung: | Kina |
Animals have accompanied me for as long as I can remember - there is hardly a child's photo without a budgie on my head or a cat on my lap. For more than ten years, I have been writing as an editor about various topics ranging from health insurance to cat ownership. Always with me: my cat Mimi, who is the best source of inspiration for many texts and knows when it's time for a break from writing.
Som intelligenta och livliga sällskapshundar har de snövita små malteserna vunnit mången djurväns hjärta. De är fantastiskt bra följeslagare för alla som alltid gillar att ha sin fyrbenta vän omkring sig och som gillar att ta hand om deras silkeslena päls.
Golden retriever är en medelstor, barnvänlig hund och en idealisk familjehund. Den anknyter väldigt lätt till människor och är lätt att uppfostra, men pälsen kräver skötsel och hunden behöver mycket träning.
Den minsta hunden i världen har de kändaste ägarna och den längsta livslängden – ja ni ser, chihuahuan är verkligen en hund av superlativ! Den känner sig hemma på de stora scenerna, i handväskor som bärs av topstars som Madonna, Britney Spears eller Paris Hilton. Ändå är den mexikanska hunden chihuahua så mycket mer än bara en lyxhund.
