Den här hunden är stark som en björn och simmar som en fisk. Newfoundlandshunden är en brukshund med sitt ursprung hos fiskare, där den hjälpte till med att dra upp nät och båtar ur vattnet. Än i dag har den kvar sin styrka, uthållighet, vattenduglighet och passion för att simma även om den är en populär familjehund i hela världen.
© deviddo / stock.adobe.com
Newfoundlandshunden är stark och uthållig. Ursprungligen en brukshund hos fiskare, är den idag en populär familjehund världen över.
Styrka och uthållighet kännetecknade redan newfoundlandshundens förfäder. Rasen har sitt ursprung i, och sitt namn från, den kanadensiska ön Newfoundland som ligger i Atlanten. De här vädertåliga hundarna har en imposant kroppsbyggnad och en stark kärlek till vattnet – vilket de behövde för att hjälpa fiskare och sjöfarare i deras dagliga arbete. De inhemska hundarna klarade till och med extrema väderförhållanden som storm, snö och iskalla temperaturer.
Som drag- och vattenhundar hjälpte de till att dra tung last till exempel när fiskarna tog upp fiskenät ur vattnet eller drog upp båtarna på land. De kraftiga och vattenälskande hundarna kastade sig i kalla vattendrag och blev kända som utmärkta brukshundar även utanför Newfoundlands gränser.
Även om rasens exakta ursprung är okänt förmodar man att den uppstod när de första europeiska fiskarna kom till ön med sina hundar – som beblandade sig med hundarna som levde med Kanadas ursprungsfolk Mi’kmaq och Beothuk. Deras ursprungliga öhundar parade sig med olika europeiska hundar som följde med sjöfarare och bosättare till ön.
Newfoundlandshundens täta päls talar för att rasen också har anor hos de polar- och slädhundar som levde med Innufolket och inuiterna. I dag tar man dock avstånd från teorin att de stora svarta björnhundar som vikingar tog med sig runt år 1100 skulle ha bidragit till newfoundlandshunden.
Historiskt sett kallades dessa svart-vita (och ibland bruna) blandrashundar för ”newfoundlandshund” för första gången under 1700-talet. Det var en brittisk kapten vid namn Cartwright som först beskrev dessa anmärkningsvärda hundar som ”Newfoundland dog” i sin dagbok.
Rasens goda rykte som räddnings- och brukshund spred sig snabbt till Europa och väckte under 1800-talet ett stort intresse hos den engelska och franska medel- och överklassen. De historiska legenderna om newfoundlandshunden som vattenräddningshund, som många sjömän har att tacka för sina liv, gjorde att newfoundlandshunden blev en ”lyxhund” i Europa.
Den imponerande hundrasen visades för första gången upp på en hundutställning i Birmingham, England, år 1860. 15 år senare började den engelska kennelklubben att protokollföra aveln av newfoundlandshundar. Ytterligare 11 år senare (1886) grundades ”The Newfoundland Club” – en av de äldsta engelska hundklubbarna och den första avelsklubben för newfoundlandshundar.
Du kanske också gillar dessa hundraser
Om du tycker om stora hundar kanske du också gillar dessa raser:
Det är knappast förvånande att en hund med så tjock, vattenavvisande päls med mjuk underull ogillar starkt solljus men älskar vatten. FCI tillåter att pälsen, som gör att den kraftiga och muskulösa kroppen ser ännu mer massiv ut, har tre olika färger: svart, vit och svart, och brun.
Den svarta färgen, som ska vara så enhetlig som möjligt, är vanligast. Historiskt sett har dock den vita och svarta varianten haft större betydelse för rasen, och den bidrog även när rasen landseer togs fram. Enligt FCI-standarden för newfoundlandshundar föredras en vit och svart variant där huvudet är svart med vit bläs, svart jämn sadel och svart på korset.
Resten av pälsen ska vara vit och inte ha för många prickar. Den bruna färgvarianten, som i hemlandet Kanada inte motsvarar rasstandarden, kan variera från chokladbrun till en bronsaktig kastanjebrun nyans. Vita tecken på bröstet, tårna och svanstippen är tillåtna för den svarta och bruna varianten.
I USA tillåts dessutom en grå färgvariant. Aveln av grå newfoundlandshundar är dock kritiserad eftersom färgvarianten kan drabbas av ”blue dog syndrome” vilket leder till håravfall.
Något som alla färgvarianter har gemensamt är de långa, raka täckhåren (en svag vågighet är tillåten) tillsammans med den kraftiga men mjuka underullen som blir ännu tjockare på vintern. Medan pälsen är fin och kort på huvudet, nospartiet och öronen kläs benen och svansen av långa, täta hår.
Det är inte bara på grund av den täta pälsen och ”nalleblicken” som newfoundlandshunden påminner om en björn utan också tack vare dess imponerande kroppshydda. Fullvuxna hanhundar har en genomsnittlig mankhöjd på 71 cm och med motsvarande siffra på 66 cm är tikarna bara något mindre. Tikar har ofta en något längre kropp än hanarna vilket gör att den ser mindre massiv ut. De väger dock ofta runt 54 kg. Hanarnas genomsnittsvikt ligger på hela 68 kg.
© Beatrice / stock.adobe.com
Newfoundlandshunden har en ljuvlig karaktär: avslappnad, fredlig och älskvärd. De trogna, mörka ögonen har en snäll blick som skvallrar om rasens välvilliga och milda väsen. De här egenskaperna gör den snälla bjässen till en idealisk familjehund.
Och faktum är att newfoundlandshundar ofta utvecklar ett särskilt nära band till barn. Det är inte bara hundens lekfullhet, utan också tålamod och hänsyn, som gör den så lämplig för barn. Men hundar av den här stora rasen är också mycket trogna och tillgivna gentemot sina andra familjemedlemmar.
Newfoundlandshundar behöver en nära kontakt med sina människor och vill helst få följa med på allt. De älskar att få uppmärksamhet och klappar av sina familjemedlemmar. Trots sin styrka och storlek är de uppskattade gäster eftersom de har en så mild karaktär och bevarar lugnet i många olika situationer. Newfoundlandshundar är inte heller skeptiska eller aggressiva mot främlingar.
Denna björn till hund går inte till attack, bits inte och skäller mycket sällan – med sin massiva kroppshydda är det knappast nödvändigt. I en farlig situation skulle newfoundlandshunden dock inte tveka att beskydda och i nödfall försvara sina människor.
Den fredliga newfoundlandshunden lämpar sig knappast för att utbildas till skyddshund men tack vare sitt mod och sin förmåga att agera självständigt i nödsituationer är den en pålitlig beskyddare. I kombination med en förkärlek till vatten, som är stark än i dag, är newfoundlandshundar utmärkta räddningshundar och används ofta inom livräddning till havs och till sjöss.
I vattnet är den före detta kusthunden nämligen i sitt esse. Den älskar att simma och kastar sig i alla vattendrag utan att tveka. Det betyder dock också att man knappast kan gå förbi vatten med en newfoundlandshund utan att låta den ta ett snabbt dopp.
Motion i den friska luften och härliga bad är saker som en newfoundlandshund inte vill vara utan. Inte ens iskalla temperaturer, regn eller vind rår på den tjocka björnliknande pälsen – men hunden undviker helst direkt sol och drar sig undan till en plats i skuggan på sommaren.
Även om det är obestridligt att Kanada är rasens ursprungsland räknas England som landet där rasen grundades eftersom det var där den första rasstandarden fastställdes och den riktade aveln började.
I den internationella FCI-standarden kategoriseras newfoundlandshund som ras nummer 50, i grupp 2 (Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar) och sektion 2.2 (molosser- och bergshundar).
Om du är intresserad av att skaffa en newfoundlandshund bör du vända dig till en seriös uppfödare som följer de stränga riktlinjerna i FCI-standarden. Det är det enda sättet att säkerställa att rasen förblir ren och frisk.
Omfattande, veterinärmedicinska hälsoundersökningar av föräldra- och syskondjur för att upptäcka möjliga ärftliga sjukdomar, rekommenderade vaccinationer, lämplig kost och en ordentlig socialisering av valparna är bara några av de många uppgifter som en professionell uppfödare tar hand om för att föda upp friska valpar.
Med tanke på allt detta är det uppenbart att en frisk och väl omhändertagen valp också kostar en slant. Det kan också löna sig att titta på olika djurhem eftersom det händer att newfoundlandshundar hamnar där när dess ägare av privata eller jobbrelaterade skäl inte kan äga en så stor hund längre.
En blandrashund kan också vara ett bra val. För det mesta ser man på hunden om newfoundlandshund är med i mixen. I bästa fall får en blandrashund newfoundlandshundens snälla och tålmodiga temperament men slipper dess predisposition för särskilda sjukdomar.
För trots att uppfödaren gör hälsokontroller går det inte att undvika alla rasspecifika sjukdomar som newfoundlandshundar är känsliga för. Precis som de flesta stora och snabbväxande hundraser kan de få problem med lederna, särskilt vid höfterna och armbågarna. Andra ortopediska sjukdomar som korsbandsskador, dilaterad kardiomyopati och skelettcancer är vanliga hos newfoundlandshundar.
Även om det inte går att helt utesluta dessa sjukdomar kan du minska risken för dem genom att välja att köpa din hund från en seriös uppfödare som ser till att hundarna är väl omhändertagna. Förutom tips om ägande, skötsel och uppfostran får du också en foderplan för din newfoundlandsvalp av uppfödaren som du gör klokt i att följa. Tänk på att varje foderbyte kan orsaka matsmältningsproblem så om du måste byta foder ska du göra det långsamt.
Dessutom behöver du regelbundet besöka veterinären och vara noga med att slutföra grundvaccineringen för att hålla din hund frisk.
© Beatrice / stock.adobe.com
Hundar behöver överlag en proteinrik kost. Den viktigaste proteinkällan är kött – som ska utgöra ungefär 70 % av hundens foder. Du kan till exempel ge hunden ett torrfoder eller våtfoder av hög kvalitet. Ett annat alternativ är att utfodra hunden enligt BARF (Biologiskt Anpassad Rå Föda), en kost som går ut på att hundarna, precis som en gång i tiden, utfodras med rått kött, inälvor, grönsaker och vitamin- och kosttillskott.
Detta görs för att efterlikna hundens ursprungliga föda av bytesdjur. Som nybörjare bör du dock läsa på ordentligt innan du börjar med BARF. Du behöver ha kunskap om hundens exakta näringsbehov för att räkna ut rätt sammansättning och mängd foder. Annars kan hunden drabbas av farliga näringsbrister. Om du är osäker på hur du går tillväga bör du konsultera en veterinär.
Utöver kött ska hunden också fodras med upp till 20–30 % frukt och grönsaker för att få i sig tillräckligt med vitaminer och spårämnen. Spannmål bör bara utgöra en liten andel av fodret, men det går också bra att välja spannmålsfri hundmat. Se också till att din vovve alltid har fri tillgång till färskt vatten.
I allmänhet anses newfoundlandshundar vara mycket robusta hundar som gärna går på promenad i ur och skur. De har inget emot vare sig regn, kyla eller vind. Strålande sol vill newfoundlandshundarna bara ha i små doser eftersom de historiskt sett är vana vid det råa klimatet på Kanadas atlantkust.
Den tjocka pälsen som skyddar mot vind och vatten kräver omfattande pälsvård. Särskilda borstar, som bör användas dagligen, är ett måste i hundutrustningen för den som äger en newfoundlandshund. Kammar rekommenderas dock inte eftersom de också kan rycka med friska hår och orsaka skador. Precis som pälsen behöver även ögon och öron skötas om regelbundet. För att rengöra tänderna kan det räcka med lämpliga tuggben.
Du som vill skaffa en newfoundlandshund bör vara medveten om att en så stor och fluffig hund behöver mycket skötsel och omvårdnad. Om du fäster stor vikt vid renlighet kanske det här inte är rätt ras för dig. Tänk också på att den här hundrasen har ett stort behov av motion i friska luften och en passion för att simma i alla typer av vattendrag.
En stor, naturnära tomt med egen trädgård och närhet till en sjö där hunden kan bada är rena rama paradiset för en newfoundlandshund. Denna frihetsälskande hund passar inte för stadsliv. Och det handlar inte i första hand om behovet av långa promenader.
För att vara lycklig behöver newfoundlandshunden få bada ofta. Som ägare bör du därför planera in regelbundna utflykter till sjöar eller semestrar vid havet (nära en hundstrand).
En newfoundlandshund är alltså den perfekta hunden för aktiva familjer som gärna hittar på saker i friska luften och tar med sin hund på alla små och stora äventyr. För på andra plats efter newfoundlandshundens kärlek till vatten kommer kärleken till dess människor.
The zooplus editorial team consists of a dedicated team of experts with many years of experience in the field of animal husbandry: Luisa with her White Swiss Shepherd Elyos, Laura, Julio, and Florian. Together with a large network of animal experts, we work to make the zooplus magazine a trusted source of information for all animal owners and lovers. Our goal is to provide exciting animal knowledge and relevant information on the proper care of pets.
Som intelligenta och livliga sällskapshundar har de snövita små malteserna vunnit mången djurväns hjärta. De är fantastiskt bra följeslagare för alla som alltid gillar att ha sin fyrbenta vän omkring sig och som gillar att ta hand om deras silkeslena päls.
Golden retriever är en medelstor, barnvänlig hund och en idealisk familjehund. Den anknyter väldigt lätt till människor och är lätt att uppfostra, men pälsen kräver skötsel och hunden behöver mycket träning.
Den minsta hunden i världen har de kändaste ägarna och den längsta livslängden – ja ni ser, chihuahuan är verkligen en hund av superlativ! Den känner sig hemma på de stora scenerna, i handväskor som bärs av topstars som Madonna, Britney Spears eller Paris Hilton. Ändå är den mexikanska hunden chihuahua så mycket mer än bara en lyxhund.
