Hundraser

Den internationella kennelfederationen FCI (Fédération Cynologique Internationale) har offentliggjort kategoriseringen över hela världen. Varje hundras tilldelas ett FCI-medlemsland, nämligen det land som anses vara eller som utses till rasens ursprungsland.

I kategorin hundraser hittar du en detaljerad beskrivning av de 10 huvudgrupperna för FCI-raserna. Lär dig mer om deras historia, karaktärsdrag, speciella böjelser och aversioner, hälsa och anspråk. På följande sidor presenterar vi de enskilda hundraserna närmare.

FCI-grupperna och hundrasernas sektioner

Grupp 1: vall- boskaps- och herdehundar

Alla hundraser i denna grupp delar en stark vilja att arbeta. Fårhundar är intelligenta arbetsdjur och älskas för deras vaksamma art. De skäller knappt och underordnar sig snabbt människan. Drivande hundar däremot använder sitt skall som viktigaste arbetsredskap, för endast på detta sätt kan de driva ihop flockarna. De är inte lämpliga som lägenhetshundar eller ”promenadhundar”. Bearded Collie är en glad, balanserad och lättutbildad hund. Det typiska för denna hundras är det energiska ansiktsuttrycket. Den vita schweiziska herdehunden härstammar ursprungligen från Kanada och har utvecklats till en oberoende ras. Dessa barnvänliga, uppmärksamma och inte alls aggressiva hundar passar utmärkt som vakthundar.

Grupp 2: pinscher och schnauzer, molosserhund, schweizisk sennenhund och andra raser

Här hittar vi, förutom pinscher och schnauzer, raserna hollandse smoushond, rysk svart terrier, danois-liknande hundar, bergshundar och sennenhundar. Till rasen pinscher räknas också dobermann och dvärgpinscher. Djuren sägs ha införts från England till det europeiska fastlandet i början av 1800-talet. Affenpinscher är en av de äldsta hundraserna i Tyskland och har bevarats nästan oförändrad. Djuren kan bli upp till 15 år gamla och är mycket förtjusta i människor. De gillar att kela, är bra vakthundar och behöver endast lite motion.

Grupp 3: terrier

I denna stora grupp hittar vi långbenta och kortbenta terrier, terrier av bulldoggstyp och dvärgterriärer. Airedaleterrierns kallas ”kungen bland terrier” på grund av dess ståtliga utseende. Rasen kommer från det engelska grevskapet Yorkshire. Här behövde gruvarbetarna, jägarna och jordbrukarna okänsliga hundar för vattenjakt och för att driva boskap. Airedaleterriern var idealisk för detta och hittade snabbt många anhängare på grund av rasens pålitlighet och mångsidighet. Australisk terrier är en hund som även passar i stadslägenheter så länge den får tillräckligt med motion. Den nyttjades ursprungligen som vallhund, för rasen är robust, okänslig för kyla och stark. Strävhårig foxterrier är också mycket vanlig i Europa. Den användes för rävjakt i England och finns avbildad på många historiska målningar i England.

Grupp 4: taxar

Taxen, även kallad teckel, är känd sedan medeltiden. Ur rasen braque avlades kontinuerligt kortbenta hundar som var lämpliga för jakt både över och under mark. På så sätt uppstod hundrasen tax. Djuren har en kort, kompakt och tätt liggande päls i många färggraderingar mellan svart och rödbrun. Taxar är balanserade i sinnet, uthålliga, har ett fint luktsinne och är flinka. Taxar föds upp i tre storlekar (normalstor, dvärgtax och kanintax) och i pälslängderna korthårig, strävhårig och långhårig. Den muskulösa strävhåriga taxen behöver lite motion, kan bli upp till 17 år och är en bra vakthund.

Grupp 5: spetsar och hundar av urtypen

Till spetsarna hör slädhundar, nordiska jakthundar, nordiska skydds- och vallhundar samt  europeiska och asiatiska spetsar. Den tyska spetsen är en ättling till stenålderns torvhund och därmed den äldsta hundrasen i Centraleuropa. Spetsar kännetecknas av en vacker päls som står upp på grund av den rikliga underullen. De snabba ögonen och spetsiga öronen ger dem ett piggt utseende. Den tyska spetsen är livlig men mycket kärleksfull och lydig. Rasen är enkel att träna och utbilda. Eftersom den är misstänksam mot främlingar är den väl lämpad som vakthund. De nordiska raserna är populära jakthundar.

Grupp 6:  drivande jakthundar, sök- och spårhundar samt besläktade raser

Drivande jakthundar har med sina fina luktorgan hjälpt människor att jaga i århundraden. De får upp ett spår och följer det skällande. Några raser är till exempel engelsk foxhound, schweiziska små stövare, otterhund, franska drivande hundraser eller beagle. Spårhundar är jakthundar som är specialiserade på att ställa skadat klövvilt. Liksom drivande hundar har de ett uttalat luktsinne och letar explicit efter spår efter det skadade viltet. Typiska raser är den bayerska viltspårhunden och alpenländische dachsbracke. Drivande hundar tränas för att jaga i lag, spårhundar gör sitt jobb ensamma.

Grupp 7: stående fågelhund

Stående fågelhundar delas in i kontinentala raser som braque, spaniel och griffon och brittiska och irländska fågelhundar som pointer och setter. Stående fågelhundar hämtar villigt upp det skjutna viltet. Uppfödningen av dessa raser har ökat alltsedan det finns skjutvapen och de är mycket mångsidiga hundar. De dödar inte utan visar lugnt jägaren var viltet finns. I denna roll är de förvisso mindre viktiga idag, men eftersom de kombinerar egenskaperna från flera jaktraser är de mycket populära som lojala följeslagare. De bör dock inte hållas som husdjur av lekmän utan hör hemma hos jägare.

Grupp 8: retriever (apporterande hundar), stötande hundar, vattenhundar

Retriever är jakthundar som finner det skjutna fjäderviltet och apporterar det till jägaren. Stötande hundar letar självständigt efter småvilt i snår. Till exempel tillhör amerikansk och engelsk cocker spaniel, engelsk springer spaniel, field spaniel, nederlandse kooikerhondje samt welsh springer spaniel till denna kategori. Vattenhundar är lämpliga som assistenter under fiske. American spaniel är avlad ur engelsk spaniel och är den minsta spanielrasen. Chesapeake bay retriever är speciellt uppfödd för vattenjakt. Den måste, förutom att apportera, även kunna bryta sig genom is och hålla ut i kallt vatten.

Grupp 9: sällskapshundar

Sällskapshundarna tjänar främst som följeslagare och social partner för sin ägare. I den här stora gruppen hittar vi bichon, pudel och små belgiska hundraser, men också tibetanska hundar, hårlösa hundar, pekingese och chihuahuas. Till exempel är bichon frisé en rolig, oberoende och livlig hund. Den lär sig snabbt och är lätt att utbilda. Bolognese har en fin kroppsbyggnad, är sällskaplig och familjevänlig. Bolonka zwetna är en riktig knähund. Eftersom rasen är vänlig och livlig är dessa djur lämpliga som lekkamrat. Boston terrier har ett mycket balanserat temperament. Denna molosserliknande ras avlades för första gången i Boston på 1970-talet. Den är smart, rätt så livlig, bestämd och älskvärd.  Chihuahuan anses vara världens minsta hundras sedan den upptäcktes 1850. Den tros härstamma från offerhundarna i det forna Mexiko. På 1800-talet började bönderna i Chihuahua-provinsen också sälja djuren till turister och rasen spriddes på så sätt till Europa. Chihuahuan kan ha alla karaktärsdrag, från vaksam till lekfull.

Grupp 10: vinthundar

Oavsett om det är långhåriga, korthåriga och eller strävhåriga vinthundar - dessa smala, långbenta hundar är ett av de snabbaste landdjuren på jorden (rasen greyhound), tillsammans med geparderna. De avlades tidigt för en speciell användning och jagar med synen. Beroende på ursprung skiljer man mellan afro-asiatiska och anglo-europeisk raser. Karakteristiskt för hundar i den afro-asiatiska familjen är deras hängöron och en oberoende karaktär, medan de anglo-europeiska vinthundarna är sprinters och har rosettöron.

Upptäck vårt urval av hundfoder utformade för raser och storlek i vår zooplus-shop!